Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Vad är referensräntor?

11 juli 2019 (uppdaterad 13 september 2024)

Vad är referensräntor?

Referensräntor uppdateras regelbundet och de offentliggörs. De är användbara för olika typer av finansiella avtal, t.ex. bostadslån, kontoöverdrag, och en rad mer invecklade finansiella transaktioner.

Referensräntor beräknas av ett oberoende organ, oftast för att återspegla kostnaden för att låna pengar på olika marknader. De kan exempelvis återspegla hur mycket det kostar för banker att låna från varandra. De kan också visa hur mycket det kostar för banker att anskaffa medel från andra källor, såsom pensionsfonder, försäkringsbolag och penningmarknadsfonder.

Det innebär att referensräntor spelar en viktig roll i det finansiella systemet, i banksystemet och i hela ekonomin. Men vad exakt är det som gör dem så betydelsefulla? Och varför skulle de ändras?

Varför är referensräntor betydelsefulla?

De används brett i ekonomin.

Referensräntor används ofta av enskilda individer och organisationer i hela det ekonomiska systemet.

De används t.ex. när banker lånar ut till privat- eller företagskunder.

En bank kan godkänna att låna ut pengar till ett företag till en avtalad ränta satt till en viss referensränta plus 2 procent. Resultatet är att företaget ska betala en ränta som ligger 2 procent över den aktuella referensräntan. Alltså går kostnaden för lånet upp om referensräntan stiger och ner om referensräntan går ner. I det här fallet kan referensräntan vara en pålitlig, oberoende och relativt enkel referens för alla berörda parter.

Företag, banker och andra organisationer använder också referensräntor för att värdera poster i sina balansräkningar. Dessa räntor gör det alltså lättare för en revisor att räkna ut hur mycket organisationer (närmare bestämt de finansiella tillgångar de äger) i slutändan är värda.

Referensräntor används också i mer komplicerade finansiella transaktioner, t.ex. utgivning av värdepapper med rörlig ränta, optioner, terminskontrakt och swappar.

Ta till exempel en ränteswapp. Förenklat är det en transaktion där två parter är överens om att täcka varandras räntebetalningar. I sådana swappar kan referensräntan utgöra åtminstone en av dessa räntor. Detta skapar klarhet för alla berörda parter, ger avtalet en viss standardiserad form och gör att det blir lättare för alla parter att komma överens.

Referensräntor har också många andra användningsområden, t.ex. beräkning av övertrasseringsavgifter på konton, beräkning av viss inlåning samt för avtal om ränta på hypoteks- och bostadslån.

Referensräntor är till nytta även för centralbanker

Referensräntor bidrar till att centralbanker kan göra ett bättre jobb. På ECB används referensräntor i arbetet med att säkra prisstabilitet i euroområdet.

Om en referensränta korrekt återger bankernas in- och utlåningsräntor blir det lättare att förstå hur finansmarknaderna fungerar och hur tillgången till pengar i euroområdet styrs. Det kan ge information för penningpolitiska beslut. Med vetskap om hur lätt det är för banker att få tillgång till pengar går det att uppskatta bankernas beredskap att vidarebefordra dessa medel i form av lån till företag och privatpersoner. I slutändan påverkar detta prisnivåerna.

Kunskap om aktuella referensräntor gör det möjligt att följa de praktiska effekterna av de penningpolitiska besluten. Om ECB beslutar att höja eller sänka räntorna kan vi se effekterna av detta genom att hålla koll på hur eurons referensräntor ändras.

Varför ändrades referensräntorna och vad exakt kommer det att innebära?

Referensräntor är användbara så länge de ses som tillförlitliga och opartiska. I idealfallet ska de beräknas på ett transparent vis och räntorna ska vara offentliga. Om ett avtal baseras på en tillförlitlig referensränta kan ingendera av parterna påverka den avtalade räntan. Det betyder att en tillförlitlig referensränta kan säkerställa att värdet på ett avtal förblir opartiskt och oomtvistat.

Med tanke på referensräntornas betydelse är det viktigt att deras tillförlitlighet kan säkras genom tydliga styrningsstrukturer och transparenta metoder.

Med detta i åtanke har de europeiska referensräntorna reformerats avsevärt under de senaste åren. Mycket av detta berodde på antagandet av den nya EU-förordningen om referensvärden som publicerades 2016 och trädde i kraft i januari 2018.

De mest använda europeiska referensräntorna är
€STR

Den korta euroräntan (€STR) speglar bankernas kostnader för dagslån i euro utan säkerhet. Den korta euroräntan publiceras varje Target-bankdag baserat på de transaktioner som har genomförts och avvecklats föregående Target-bankdag (rapporteringsdag T) med förfallodag T+1 och som bedöms ha genomförts på armlängds avstånd och därigenom avspeglar marknadsräntorna på ett objektivt sätt. €STR ersatte Eonia, den tidigare referensräntan för dagslån för euron, som ECB beräknade på uppdrag av European Money Markets Institute (EMMI), efter att en arbetsgrupp från den privata sektorn för riskfria räntor rekommenderade att marknadsaktörerna gradvis skulle ersätta Eonia med den nya korta euroräntan (€STR), publicerad av ECB sedan den 2 oktober 2019. Eonia publiceras inte sedan den 3 januari 2022. 

Euribor

Euribor är en icke-säkerställd referensränta, beräknad för olika löptider (en vecka resp. en, tre, sex och tolv månader). Euribor administreras av EMMI. För att referensräntan ska följa den nya EU-förordningen om referensvärden (BMR) har EMMI förtydligat definitionen av Euribor som den ränta till vilken banker i EU, och tidigare i EU, samt i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) kan erhålla icke-säkerställd marknadsfinansiering. Euribor tillämpar den så kallade hybridmetoden. I denna beräkningsmetod används i största möjliga utsträckning godtagbara marknadstransaktioner utan säkerhet, samtidigt som man använder modellbaserade uppskattningar baserade på transaktioner från en rad marknader som har nära anknytning till penningmarknaden i euro utan säkerhet i de fall där det inte finns några godtagbara transaktioner.

ECB beslutade 2017 att utveckla den korta euroräntan (€STR) – en ny referensränta, tillgänglig fr.o.m. den 2 oktober 2019. Tanken var att den nya räntan skulle vara en säkerhetsmekanism om den privata sektorn inte lyckades upprätthålla dagslåneräntan Eonia.

En arbetsgrupp för riskfria euroräntor från den privata sektorn rekommenderade 2018 att ersätta Eonia med €STR. Synpunkter från marknaden har beaktats.

Mer detaljinformation om €STR

€STR ska återspegla vilken dagslåneränta en bank måste betala för ett lån över natten utan säkerhet från olika finansiella motparter (ibland kallad ”icke-säkerställt lån”). Dessa motparter kan utgöras av banker, penningmarknadsfonder, investerings- eller pensionsfonder samt andra finansiella aktörer, inbegripet centralbanker.

Det innebär att €STR har större räckvidd än Eonia, som bara återspeglade handel mellan banker. ECB använder uppgifter från ett stort antal banker för att beräkna €STR och dessa uppgifter bygger på reella transaktioner. Denna större räckvidd skyddar mot manipulation och bidrar till att €STR kan ge en tillförlitlig bild av vad det kostar att utan säkerhet låna pengar i euroområdet.

För mer information, läs euro short-term rate (€STR) methodology and policies (endast på engelska), publicerad i juni 2018. Du kan också titta på relevanta frågor och svar.