Året i korthet

Under 2024 gick ECB vidare genom sin penningpolitiska cykel. Denna cykel har omfattat tre olika faser. Den första var en åtstramningsfas, som pågick från juli 2022 till september 2023, då räntorna steg med rekordhöga 450 punkter. Den andra var en uppehållsfas där räntorna förblev stabila. Och i den tredje – en omsvängningsfas som inleddes i juni 2024 – har penningpolitiken gradvis blivit mindre restriktiv.

Den period som behandlas i denna rapport avser de två sista faserna i denna policycykel. I början av 2024 befann sig ECB fortfarande i uppehållsfasen, med en ränta på inlåningsfaciliteten på 4 procent. Vid den tidpunkten hade inflationen sjunkit med drygt tre fjärdedelar från sin högsta nivå och låg på 2,9 procent. Våra experters prognoser visade på en återgång av inflationen till vårt medelfristiga mål på 2 procent 2025. Det rådde dock osäkerhet om inflationens varaktighet.

Måtten på inhemsk inflation var höga och trögrörliga. Tidigare inflationsökningar slog fortfarande stegvis igenom på lönerna. Våra experters prognoser utgick från att företagen absorberar dessa löneökningar genom vinster, snarare än genom att höja priserna, samt från att det sker en återhämtning i arbetsproduktiviteten som skulle sänka enhetsarbetskostnaderna. Båda dessa faktorer kan bara bekräftas med tiden.

För att få till stånd en robust politik i detta sammanhang har ECB sedan mars 2023 baserat sina räntebeslut på tre huvudkriterier: inflationsutvecklingen, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Inflationsutsikterna förbättrades och penningpolitiken hade en tydligt dämpade effekt på efterfrågan, men det underliggande inflationskriteriet manade till försiktighet.

Under 2024 säkerställde dock vår restriktiva politik att inflationen fortsatte att sjunka mot vårt mål. I juni hade inte bara inflationsutsikterna varit fortsatt stabila, vilket överlag tyder på att inflationen skulle nå 2 procent 2025. Dessutom hade de flesta mått på underliggande inflation lättat. Denna ”dubbelkontroll” stärkte ECB:s övertygelse om att inflationen varaktigt skulle återgå till målet.

Efter nio månaders stabil takt började vi därför att dämpa nivån på den penningpolitiska restriktionen. I juni sänkte vi räntorna med 25 punkter, samtidigt som vi är fortsatt databeroende och inte förutsåg en framtida räntebana. Allt eftersom inkommande data bekräftade de gynnsamma inflationsutsikterna reducerade vi gradvis graden av penningpolitisk restriktion ytterligare.

Under september, oktober och december sänkte vi vår viktigaste styrränta med ytterligare 75 punkter. Vi avslutade året med tillförsikt om att nedgången i inflationen var på rätt väg.

Vår balansräkning fortsatte också att normaliseras under 2024 och minskade med 500 miljarder euro. I slutet av december nåddes två milstolpar: full återbetalning av de medel som lånats av banker inom ramen för den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner och upphörande av återinvesteringar av förfall av värdepapper förvärvade inom ramen för PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin).

I ett läge med gradvis minskande likviditet till följd av normaliseringen av balansräkningen införde ECB ändringar i sitt penningpolitiska styrsystem. Framför allt meddelade ECB att man skulle fortsätta att styra den penningpolitiska inriktningen genom att justera räntan på inlåningsfaciliteten och samtidigt minska skillnaden mellan den och räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Framöver kommer ECB att tillföra det finansiella systemet likviditet genom en bred mix av instrument. På grundval av de erfarenheter som gjorts kommer ECB-rådet att se över de viktigaste parametrarna för det operativa ramverket 2026.

Det var ett händelserikt år även för betalningar. Med det ökande antalet deltagare i TIPS-systemet (Target Instant Payment Settlement) – en tjänst som utvecklats av Eurosystemet för att möjliggöra omedelbara betalningar i hela Europa – steg det dagliga genomsnittliga antalet omedelbara betalningar i euro med 72 procent under året.

Under 2024 gick Eurosystemet vidare med sin tvååriga förberedelsefas för en digital euro. Den första lägesrapporten om en digital euro publicerades i juni och den andra i december. ECB fortsatte även sitt arbete med att ta fram en regelbok för en digital euro för att standardisera användning och hantering av den digitala euron i euroområdet. Förberedelserna för en ny serie eurosedlar tog också fart. ECB-rådet har nu valt motiv för temana ”Europeisk kultur” och ”Floder och fåglar” och upprättat en jury för en projekttävling som ska lanseras senare 2025.

Allt eftersom världen blir mer digital vidtar ECB avgörande åtgärder för att integrera teknik för artificiell intelligens i sitt arbete. ECB:s personal kan nu använda fyra stora språkmodeller som stöd i sitt arbete, till nytta för över 4 500 användare. Det pågår flera försöksprojekt inom bl.a. automatiserad kommunikation och visualisering av data.

Under 2024 breddade ECB också sitt arbete med klimatförändringarna i och med lanseringen av sin klimat- och naturplan 2024–2025. Detta initiativ är inriktat på tre nyckelområden: effekterna av och riskerna med omställningen till en grön ekonomi, de ökande fysiska konsekvenserna av klimatförändringar och de ekonomiska effekterna av anpassningen till klimatförändringar och riskerna för naturförlust och naturförstöring och deras samspel med klimatrelaterade risker.

År 2024 firade House of the Euro ettårsjubileum. Det är ett gemensamt forum för ECB och sju nationella centralbanker. Det har inrättats för att främja samarbete mellan centralbanker i Eurosystemet och göra dem mer synliga i en stad där många europeiska institutioner är baserade. House of the Euro har blivit ett dynamiskt nav för samarbete, dialog och debatt mellan centralbanker och viktiga intressenter.

I en alltmer osäker värld erkänner fler européer vikten av enighet. År 2024 nådde stödet för euron bland medborgarna en rekordhög nivå, vilket återspeglar en bredare uppskattning av den gemensamma valutan som ett projekt som främjar europeisk fred och välstånd. Detta växande stöd understryker också engagemanget hos ECB:s personal och andra som arbetar för människor i Europa.

Frankfurt am Main, april 2025

Christine Lagarde

Ordförande

Året i siffror

1 Ytterligare nedgångar i det underliggande inflationstrycket förstärktes av ECB:s restriktiva penningpolitik

Den globala ekonomiska aktiviteten förblev motståndskraftig under 2024 och fortsatte att öka i måttlig takt. Under året ökade osäkerheten till höga nivåer mot bakgrund av förhöjda geopolitiska spänningar och frågor kring den ekonomiska politiken, särskilt efter presidentvalet i USA. Den globala handeln återhämtade sig från 2023 års avmattning till följd av att importen hade tidigarelagts med tanke på osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik. Den globala inflationen avtog ytterligare, även om inflationsnedgången dämpades av en ihållande tjänsteinflation i utvecklade ekonomier. Euron försvagades mot den amerikanska dollarn samt i mindre utsträckning även i nominella effektiva termer. Euroområdets ekonomi stärktes under 2024, till stor del på grund av en positiv global tillväxt och en motståndskraftig tjänstesektor, i ett läge med fallande total inflation. Samtidigt var industrin fortsatt svag då den påverkades av restriktiva finansieringsförhållanden, höga kostnader för energi och andra insatsvaror, strukturella brister och förhöjd osäkerhet. Medan ECB:s penningpolitiska åtstramning från tidigare år fortsatte att få ett kraftfullt genomslag i den ekonomiska aktiviteten och understödde den varaktiga inflationsnedgången under 2024, var arbetsmarknaden fortsatt ganska motståndskraftig. Regeringarna i euroområdet fortsatte att avveckla de stödåtgärder som vidtagits som respons på covid-19-pandemin och energipris- och inflationschockerna och drog tillbaka en del av sina tidigare finanspolitiska lättnader. Den totala inflationen i euroområdet sjönk ytterligare under 2024, men i långsammare takt än året innan eftersom effekterna från den avtagande energiinflationen hade upphört. Det underliggande inflationstrycket sjönk till följd av de avtagande effekterna av tidigare utbudschocker och en svagare efterfrågan i kombination med strama penningpolitiska förhållanden och finansieringsförhållanden samt en stram finanspolitik, men påverkades också alltjämt av den starka löneutvecklingen.

1.1 Den globala ekonomiska aktiviteten var motståndskraftig, medan den totala inflationen sjönk ytterligare

Den globala ekonomin var fortsatt motståndskraftig under 2024, men riskerna för tillväxt förblev nedåtriktade i ett läge med växande skillnader mellan olika sektorer och länder. Den ekonomiska aktiviteten ökade i en stadig men måttlig takt på 3,4 procent, nästan oförändrat jämfört med föregående år, men under det historiska genomsnittet (diagram 1.1, panel a). Aktiviteten var ojämnt fördelad mellan landsgrupperna: tillväxtekonomierna ökade med 4,1 procent medan de utvecklade ekonomierna ökade i långsammare takt, med 1,9 procent (diagram 1.1, panel a). Skillnaderna i tillväxttakt var i linje med historiska mönster. Under perioden 1999–2023 låg den långsiktiga genomsnittliga tillväxten för tillväxtmarknader 3,1 procentenheter högre än för utvecklade ekonomier. Utvecklingen i den globala ekonomiska aktiviteten var också ojämnt fördelad mellan sektorerna, där den globala tillväxten stöddes framför allt av en robust tjänstesektor, medan aktiviteten inom tillverkningsindustrin var svagare. Den globala osäkerheten var fortfarande hög och de faktorer som motverkar tillväxt på kort sikt ökade under året, vilket återspeglade förhöjda geopolitiska spänningar och osäkerhet kring den ekonomiska politiken framför allt vad gäller handel och finanspolitik, i synnerhet efter presidentvalet i USA.

I USA fortsatte den ekonomiska aktiviteten att vara robust under 2024, vilket främst återspeglade en stabil inhemsk efterfrågan och i synnerhet hushållens konsumtion. Stramheten på USA:s arbetsmarknad avtog under 2024. Arbetslösheten ökade till 4,1 procent vid årets slut från 3,7 procent vid årets början. I Kina saktade den ekonomiska tillväxten in under 2024, om än marginellt. Tillväxten fortsatte att tyngas av en dämpad inhemsk efterfrågan i ett läge med lägre konsumentförtroende och en utdragen svaghet i fastighetssektorn, men stöddes mot slutet av året av ett förbättrat exportnetto samt finans- och penningpolitiska stimulansåtgärder.

Diagram 1.1

Global aktivitet och handelsutveckling (exklusive euroområdet)

(årliga procentuella förändringar)

Den globala handeln återhämtade sig betydligt under 2024, med en importtillväxt som ökade till 4,4 procent från 1,2 procent under förra året, om än fortfarande något under sitt långsiktiga genomsnitt (diagram 1.1, panel b). Tillväxten i den globala handeln stöddes av att en stark efterfrågan på importerade varor hade tidigarelagts på grund av oron för störningar av transportrutter i Röda havet och möjliga förseningar inför helgerna i slutet av året. I USA tidigarelades importen också med tanke på osäkerheten kring hamnstrejkerna på östkusten och handelspolitiken. En normalisering av varuimporten i kombination med en fortsatt svag tillverkningscykel och en mindre gynnsam sammansättning av den globala efterfrågan väntades ha lett till en inbromsning av handeln i slutet av året.

Den globala årliga inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) fortsatte att lätta under 2024 (diagram 1.2). Den uppgick till 3,0 procent i oktober 2024, vilket kan jämföras med 3,4 procent i slutet av 2023. Nedgången i total inflation leddes av livsmedels- och energiinflationen samt inflationen på kärnvaror (dvs. exklusive livsmedel och energi). Det var ett fortsatt pristryck på tjänster i de utvecklade ekonomierna.

Diagram 1.2

Total inflation och dess viktigaste komponenter

(årliga procentuella förändringar, månadsdata)

När det gäller utsikterna för den globala ekonomiska tillväxten var de största riskerna i slutet av 2024 en ökad global ekonomisk fragmentering och handelsprotektionism, framför allt i USA, en eskalering av de geopolitiska spänningarna i Mellanöstern eller i Rysslands krig mot Ukraina, alltmer vanligt förekommande och allvarliga väderhändelser samt en ytterligare avmattning i Kina.

Sett till värdena vid årets slut steg energipriserna totalt sett under 2024 jämfört med 2023, eftersom en ökning av de europeiska gaspriserna motverkade en nedgång i oljepriserna. Priserna på Brentolja sjönk med 5 procent, främst på grund av faktorer på efterfrågesidan, inklusive en dämpad produktion från tillverkningsindustrin i Europa och en avmattning i den kinesiska ekonomiska aktiviteten. På utbudssidan ledde konflikten i Mellanöstern och OPEC+-ländernas långvariga produktionsnedskärningar till att oljepriserna inte föll ytterligare, men räckte inte till för att driva upp priserna. Sett till värdena vid årets slut ökade de europeiska gaspriserna med 52 procent, men låg fortfarande en bra bit under den högsta nivån 2022. Gaspriserna föll initialt till följd av en varaktigt låg europeisk konsumtion, framför allt inom industrisektorn. Från och med det andra kvartalet steg dock priserna stadigt till följd av ett utbudsrelaterat tryck, som bland annat omfattade oplanerade avbrott i den norska gasförsörjningen, eskaleringsperioder i Rysslands krig mot Ukraina och farhågor kring upphörandet av gastransitavtalet mellan Ryssland och Ukraina. Vid årets slut var de europeiska gaslagernivåerna lägre än 2022 och 2023 och understeg också årsslutsgenomsnittet före energikrisen. Detta visar på Europas utmaningar med att hålla en tillräcklig försiktighetsbuffert på lång sikt.

Efter fluktuationer under året slutade euron 2024 något lägre i nominella effektiva termer (-1,1 procent) än i slutet av 2023, vilket berodde på att den bilaterala växelkursutvecklingen delvis hade uppvägts. Å ena sidan försvagades euron mot den amerikanska dollarn (-6,0 procent) och denna rörelse stöddes av ekonomiska data från USA som överraskat positivt, en flykt till säkra placeringar mot bakgrund av globala geopolitiska spänningar samt senare under året även av väntade politiska skiften under den nya USA-administrationen. När även euroområdets ekonomiska data försvagades under det fjärde kvartalet 2024, förutsåg räntemarknaderna en brantare bana för de kommande styrräntesänkningarna i euroområdet och en grundare bana i USA. Detta utgjorde ytterligare en tyngd på euron mot den amerikanska dollarn. Förväntningarna på en varaktigt restriktiv penningpolitik i Storbritannien stärkte också det brittiska pundet, både generellt och i förhållande till euron. Under 2024 försvagades euron även mot den kinesiska renminbin, om än i mindre utsträckning (-3,4 procent) eftersom renminbins styrka dämpades av en ökande ekonomisk motvind i Kina. Å andra sidan stärktes euron mot valutorna för de flesta andra större handelspartner. En av dessa valutor var den japanska yenen som utsattes för kraftigt nedåttryck under större delen av 2024, eftersom de varaktigt låga räntorna i Japan uppges ha eldat på ”carry trade”-flöden från yenen till valutor med högre avkastning.

1.2 Den ekonomiska aktiviteten började gradvis återhämta sig i euroområdet

Real BNP i euroområdet ökade med 0,9 procent 2024, jämfört med 0,4 procent 2023 (diagram 1.3). Efter fem kvartal i rad med stagnation blev den kvartalsvisa tillväxttakten positiv i början av 2024, för att sedan sakta in igen i slutet av året. Tillväxtförstärkningen var främst hänförlig till tjänstesektorn som fortsatte att gynnas av strukturförändringarna efter pandemin, däribland en snabbare övergång till en mer kunskapsbaserad ekonomi, den gröna omställningen och föränderliga utgiftsmönster bland konsumenterna. Den ekonomiska tillväxten stöddes också av realinkomsternas återhämtning, den globala handeln och programmet Next Generation EU (NGEU). Samtidigt var industrisektorn fortsatt svag till följd av en kombination av såväl strukturella som cykliska faktorer. Industrisektorn berördes mer än tjänstesektorn av att det alltjämt var restriktiva villkor på grund av den tidigare penningpolitiska åtstramningen och de höga insatskostnaderna. Även om de flesta modeller visar att åtstramningen av den ekonomiska aktiviteten fick starkast effekt i slutet av 2023 och i början av 2024, hade den cykel av penningpolitiska lättnader som inleddes i mitten av 2024 ännu inte slagit igenom i ekonomin. Industrisektorn påverkades också av euroområdets förlorade exportmarknadsandelar samt av regulatoriska utmaningar och en förhöjd osäkerhet både vad gäller politiska och geopolitiska händelser. Totalt sett återspeglade tillväxten under 2024 positiva bidrag från privat och offentlig konsumtion samt handelsnetto, samtidigt som den ekonomiska aktiviteten dämpades av investeringar och lagerförändringar.

Diagram 1.3

Euroområdets reala BNP

(årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter)

Hushållens konsumtion ökade under 2024 med 1 procent jämfört med föregående år. Trots en stark tjänstekonsumtion ökade hushållens privata konsumtion endast måttligt under första halvåret, eftersom efterfrågan på varor var fortsatt svag (diagram 1.4). Den tog rejäl fart under årets tredje kvartal, stärkt av tillfälliga faktorer som 2024 års OS och paralympiska spel i Paris, och dämpades under det fjärde kvartalet. De stigande reala disponibla inkomsterna stödde hushållens konsumtion under 2024, efterhand som den nominella lönetillväxten ökade, inflationen avtog och sysselsättningstillväxten var fortsatt motståndskraftig. De alltjämt strama finansieringsförhållandena fortsatte dock att tynga konsumtionen för hushållen, vars sparande fortfarande totalt sett var förhöjt.

Diagram 1.4

Konsumtion, andra investeringar än bygginvesteringar och bostadsinvesteringar i euroområdet

(index: kv 4 2019 = 100)

a) Hushållens konsumtion

b) Investeringar

Bostadsinvesteringarna föll kraftigt under 2024, i ett läge med alltjämt restriktiva finansieringsförhållanden och svag efterfrågan. De minskade med 4,0 procent jämfört med 2023, vilket utgör den största årliga nedgången sedan 2009, under den globala finanskrisen. Denna minskning berodde främst på en eftersläpande effekt av den åtstramade penningpolitiken och var en följd av högre räntenivåer och bankarnas hårdare lånekrav. Trots att realinkomsterna återhämtade sig och uppgången i bostadspriser fortfarande var måttlig, begränsade de strama finansieringsförhållandena möjligheterna att köpa bostäder och dämpade efterfrågan på bostadsfastigheter. Mot bakgrund av den kraftiga återhämtningen i bostadsinvesteringar, som till viss del stöddes av generösa finanspolitiska incitament i Italien (vilka nu har upphört), låg bostadsinvesteringarna i slutet av 2024 fortfarande 1,3 procent över nivån före pandemin. Detta var dock sämre än hushållens konsumtion (3,1 procent) och andra investeringar än bygginvesteringar (5,2 procent exklusive irländska immateriella tillgångar).

Andra investeringar än bygginvesteringar (den proxyvariabel i nationalräkenskaperna som ligger närmast företagsinvesteringar) minskade återigen under 2024, mot bakgrund av en svag inhemsk och utländsk efterfrågan, strama finansieringsförhållanden och hög osäkerhet på olika fronter. Totalt sett minskade andra investeringar än bygginvesteringar med 2,3 procent jämfört med 2023, om än med betydande volatilitet mellan kvartalen under hela året (se diagram 1.4). Exklusive de volatila immateriella tillgångar i Irland som drivs av multinationella företag minskade de med 0,5 procent under 2024.^[1] Utfallet speglade att det har varit både en fortsatt försvagning av investeringarna i maskiner och inventarier och en avmattning i tillväxttakten för immateriella investeringar under senare år. I ett läge med dämpad inhemsk efterfrågan och en svagare exportsektor var de långsiktiga produktionsförväntningarna – normalt sett en viktig drivkraft för investeringar – fortsatt dämpade under året, vilket minskade företagens incitament att investera. Oron för en förlorad konkurrenskraft, en avtagande lönsamhet och en hög och omfattande osäkerhet – till följd av den geopolitiska utvecklingen, en stigande oro för en tilltagande handelsfragmentering och förhöjd politisk osäkerhet – drog ner företagens investeringar ytterligare under 2024.

Euroområdets export förbättrades något under 2024, men följde fortfarande en relativt svag bana. Flera faktorer bidrog till att exporttillväxten var dämpad, trots den förbättrade utländska efterfrågan. Eftersläpande effekter från den tidigare apprecieringen av euron hade också en negativ påverkan. Energikostnaderna var fortfarande ett stort orosmoment, i och med att de relativt höga gaspriserna ledde till ökade produktionskostnader för euroområdets exportörer, vilket resulterade i krympande vinstmarginaler och minskad konkurrenskraft. Den svaga efterfrågan från Kina, särskilt på kapitalvaror, och den ökade konkurrensen från kinesiska tillverkare utgjorde andra utmaningar för euroområdet. Importen ökade i dämpad takt och påverkades av en svag inhemsk efterfrågan och investeringsnivå. Totalt sett hade handelsnettot en viss positiv påverkan på tillväxten. Euroområdets handelsbalans förbättrades ytterligare under 2024 jämfört med 2023.

Arbetsmarknad

Totalt sett var euroområdets arbetsmarknad fortfarande motståndskraftig under 2024, även om sysselsättningstillväxten saktade in jämfört med de senaste åren och enkätindikatorer tydde på att arbetsmarknaderna kyldes av under året. Arbetslösheten minskade från 6,5 procent i januari till 6,2 procent i december – en av de lägsta nivåer som har registrerats sedan euron infördes och 1,3 procentenheter under den nivå som observerades i januari 2020, alltså före pandemin. Arbetslösheten låg också på 6,2 procent i genomsnitt under årets sista kvartal (diagram 1.5). Den totala sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar var i stort sett i linje med ekonomins tillväxt och ökade båda med 1 procent under 2024. Denna utveckling ledde till en i stort sett oförändrad produktivitetsbana. Den svaga uppgången i arbetsproduktivitet var mestadels konjunkturbetingad och drevs av en svag efterfrågan, medan företagen hamstrade arbetskraft, dvs. höll kvar fler arbetstagare än de egentligen behövde under en period med låg ekonomisk tillväxt. Strukturella faktorer kan dock också ha spelat in. Det genomsnittliga antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent under 2024 och låg från och med årets sista kvartal 0,9 procent under nivån före pandemin. Utvecklingen för genomsnittligt antal arbetade timmar fortsatte att återspegla faktorer som hamstring av arbetskraft från och med det andra halvåret 2023 och sjukledighetsnivåerna var alltjämt förhöjda. Arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 15–74 år ökade till 66 procent under fjärde kvartalet 2024, vilket är 1,2 procentenheter högre än före pandemin. Kvinnor, äldre arbetstagare, personer med högre utbildning och utländska arbetstagare är de som har bidragit mest till denna ökning av arbetskraften. Under 2024 försvagades efterfrågan på arbetskraft jämfört med tidigare år, med en vakansgrad som sjönk ytterligare från toppnivån under andra kvartalet 2022 till en nivå på 2,5 procent under det fjärde kvartalet föregående år. Detta var fortfarande över den nivån på 2,3 procent som uppmättes före pandemin, under sista kvartalet 2019.^[2] I och med att de nominella lönerna kom i kapp inflationen främjade detta en omjustering av sysselsättningen och produktionsdynamiken, samtidigt som reallönerna hamnade mer i linje med återhämtningen i produktivitet. Genom sin inriktning på medellång sikt fortsatte ECB:s penningpolitik att bidra till att stödja sysselsättning och produktivitet, som hör till de EU-mål som ECB kan bidra till, utan att för den skull påverka prisstabilitetsmålet.

Diagram 1.5

Arbetsmarknad

(vänster skala: procentuella förändringar i förhållande till föregående kvartal; höger skala: procent)

1.3 Skärpt finanspolitisk inriktning i euroområdet

Det offentliga underskottet i euroområdet väntas ha minskat ytterligare under 2024 för att landa på strax över tröskelvärdet på 3 procent av BNP (diagram 1.6), från 3,6 procent under 2023. Detta återspeglar främst att den finanspolitiska inriktningen skärptes under 2024 till följd av utfasningen av de statliga åtgärder som hade vidtagits under 2022–2023 för att kompensera hushåll och företag för höga energipriser och inflation.^[3] Samtidigt utgjorde högre ränteutgifter för statsskulden, särskilt i högt skuldsatta länder, sannolikt ett negativt bidrag till budgetsaldot.^[4]

Euroområdets skuldkvot i förhållande till BNP väntas ha ökat något för att landa på nära 88 procent under 2024. Detta är en uppgång från den redan höga nivån på 87,4 procent under 2023 och den ligger därmed en bra bit över förkrisnivån på 83,6 procent under 2019 (diagram 1.6). Denna ökning drevs sannolikt av det primära underskottet och positiva justeringar av underskott/skulder.

Diagram 1.6

Euroområdets budgetsaldo och offentliga skuldsättning

(i procent av BNP; finanspolitisk inriktning: procentenheter av potentiell BNP)

I slutet av 2024 beräknades det bli en ytterligare skärpning av den finanspolitiska inriktningen under 2025, om än i en långsammare takt än under tidigare år. Dessa finanspolitiska utsikter bedömdes dock vara omgärdade av stor osäkerhet. Politiska risker härrörde från de större euroländernas finanspolitiska planer samt från den nya USA-administrationens framtida beslut och de europeiska svarsåtgärderna. Dessa risker tillkom utöver det långsiktiga finanspolitiska tryck som en åldrande befolkning innebär. Finanspolitiken förväntas dessutom i allt högre grad tillhandahålla strategiska kollektiva nyttigheter för att stärka motståndskraften i Europas ekonomi genom att göra framsteg med den gröna och digitala omställningen och öka ekonomisk säkerhet och försvar. När det gäller den gröna och digitala omställningen kommer NGEU-programmet att kunna bidra på ett betydande sätt fram till dess att det löper ut i slutet av 2026 (se ruta 1).

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. Ramverket inriktas på skuldhållbarhet och har till syfte att säkerställa sunda och hållbara offentliga finanser och samtidigt ge incitament till strukturreformer och investeringar.^[5] Ett centralt inslag i det nya ramverket är publiceringen av länders medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer. I dessa planer beskrivs en bana för nettoutgifternas ökningstakter samt de underliggande makroekonomiska antagandena. För länder som strävar efter att förlänga anpassningsperioden från fyra till sju år anges också de planerade finans- och strukturpolitiska åtgärder som skulle göra det möjligt för dem att lägga sina skuldkvoter på en sannolikt nedåtgående bana på medellång sikt.

Med publiceringen av sitt höstpaket den 26 november och 18 december inledde Europeiska kommissionen den första genomförandecykeln av det nya ramverket för ekonomisk styrning. Paketet inbegriper bedömningar av ländernas medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och utkast till budgetplaner för 2025. Europeiska kommissionen konstaterade att 15 av de 16 medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som hade lämnats in av euroländerna uppfyllde kraven enligt det nya ramverket. För fyra euroländer (Spanien, Frankrike, Italien och Finland) förlängdes den rekommenderade finanspolitiska anpassningsperioden från fyra till sju år, på begäran av länderna. Förlängningen måste underbyggas med ett antal investerings- och reformåtaganden som är utformade så att de bland annat bidrar till hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens för att stödja finanspolitisk hållbarhet.^[6]

Efter en rekommendation från Europeiska kommissionen beslutade Ekofinrådet i juli 2024 att inleda ett förfarande vid alltför stora underskott för fem euroländer, närmare bestämt Belgien, Frankrike, Italien, Malta och Slovakien. För att komma till rätta med dessa alltför stora underskott rekommenderade kommissionen fleråriga nettoutgiftsbanor i linje med de tillgängliga medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna. Den fleråriga nettoutgiftsbanan har blivit den främsta övervakningsindikatorn enligt det nya ramverket för ekonomisk styrning.

Om det reviderade ramverket för ekonomisk styrning genomförs fullt ut, på ett transparent sätt och utan fördröjning kommer detta att hjälpa regeringarna att få ner budgetunderskott och skuldkvoter på ett hållbart sätt.

1.4 Den totala inflationen sjönk ytterligare mot målet

Den totala inflationen i euroområdet, mätt med det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP), låg kvar på en avtagande inflationsbana under 2024. Den uppgick till 2,4 procent i december, 0,5 procentenheter lägre än ett år tidigare (diagram 1.7). Medan inflationsnedgången under 2023 främst hade drivits av att tidigare utbudschocker klingade av, återspeglade den under 2024 i allt högre grad transmissionen av den restriktiva penningpolitiken. Utfasningen av offentliga stödåtgärder, som hade införts som respons på pandemin och energiprischockerna, stödde inflationsnedgången genom att dämpa den samlade efterfrågan. Samtidigt bromsade dock utfasningen inflationsnedgången eftersom åtgärderna hade utformats för att hålla inflationen nere. I det här sammanhanget berodde de flesta av årets fluktuationer i HIKP-inflationen på energiinflation och det gällde även uppgången i slutet av året. Prisutvecklingen för varor exkl. energi var den främsta bidragande orsaken till den fortsatta inflationsnedgången. Båda HIKP-komponenterna för livsmedel och industrivaror exkl. energi noterade en lägre inflationstakt i december 2024 än i december 2023: 3,5 procentenheter respektive 2,0 procentenheter. Vad gäller industrivaror exkl. energi låg inflationen på en nivå nära den långsiktiga genomsnittliga prepandemiska tillväxttakten på 0,6 procent (uppmätt under perioden 1999–2019). Nedgångarna för dessa båda komponenter återspeglade utfasningen av pipelinetryck från tidigare kostnadschocker och en generellt sett mer gynnsam internationell prismiljö. HIKP-komponenten för tjänster var däremot relativt statisk, och låg omkring 4,0 procent under hela året. Denna ihållighet återspeglade lönetryckets relativt sett starka påverkan på många tjänsteposter samt påverkan från ”trögrörliga” poster (t.ex. försäkringar och bostadshyror), vars priser hade reagerat med fördröjning på de tidigare exceptionella inflationschockerna.

Diagram 1.7

Inflation och dess viktigaste komponenter

(årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter)

Energiinflationen var i genomsnitt något lägre under 2024 än 2023 och låg kvar i negativt territorium under större delen av året. Den negativa årstakten för energiinflationen i början av året berodde främst på gas- och elprisutvecklingen, men drevs från och med augusti av priserna på transportbränsle. Volatiliteten på grossistmarknaderna för energi var kopplad till händelser som Rysslands krig mot Ukraina och baseffekter från förra årets utveckling och bidrog ytterligare till energiinflationens ojämna profil under 2024. Inflationsnedgången stöddes i hög grad av livsmedelsinflationen, framför allt genom den kraftiga nedgången under årets första månader då årstakten för priserna på såväl förädlade som oförädlade livsmedel föll. Detta var kopplat till ett avtagande pipelinetryck från tidigare kraftiga prisuppgångar på energi och livsmedelsråvaror.^[7] Därefter uppvisade livsmedelsinflationen viss volatilitet, vilket i hög grad återspeglade prisfluktuationer för oförädlade livsmedel, i synnerhet för grönsaker, sannolikt på grund av negativa väderförhållanden.

Indikatorer på underliggande inflation syftar till att ge en bild av den ihållande eller vanliga inflationskomponenten och anger var den totala inflationen väntas landa på medellång sikt när tillfälliga faktorer har klingat av. Eftersom dessa indikatorer själva hade drivits upp av tidigare stora utbudschocker förväntas de dock avta i den allmänna inflationsnedgången.^[8] Kärninflationen – mätt som HIKP-inflation exklusive de volatila komponenterna energi och livsmedel – sjönk från 3,4 procent i december 2023 till 2,7 procent i april 2024 och rörde sig därefter i stort sett sidledes. Den uppgick även till 2,7 procent i december 2024. Nedgången i kärninflation i början av 2024 återspeglar den fallande inflationen för industrivaror exkl. energi, medan tjänsteinflationen var i stort sett oförändrad under året och låg omkring 4,0 procent. Tjänsteinflationen faller ofta långsammare än andra inflationskomponenter, eftersom många tjänster reagerar med fördröjning på generella inflationschocker (t.ex. bostadshyror, försäkring, hälso- och utbildningstjänster). Den ihållande tjänsteinflationen under 2024 var också kopplad till en hög lönetillväxt, som utgör en större andel av kostnaderna i tjänstesektorn än i tillverkningssektorn. Andra indikatorer på underliggande inflation minskade också under året, om än med viss volatilitet, och i högre grad under det första halvåret. Totalt sett återspeglar dessa nedgångar de avtagande effekterna av tidigare utbudschocker samt en svagare efterfrågan i ett läge med en alltjämt stram penningpolitik. Det sistnämnda är också en del av förklaringen till att det är en tydligare inflationsnedgång för varor än för tjänster, eftersom poster som bedöms vara känsliga för penningpolitiken har en större tyngd i varukategorin än i tjänstekategorin.^[9]

Det inhemska kostnadstrycket, mätt genom ökningstakten i BNP-deflatorn, minskade till 2,9 procent 2024 från 5,9 procent 2023. Detta återspeglade lägre bidrag från såväl enhetsarbetskostnader som vinst per enhet (diagram 1.8). Bidraget från vinst per enhet minskade efterhand som vinsterna i allt högre grad fungerade som buffert för det fortfarande höga uppåttrycket från enhetsarbetskostnader.^[10] Samtidigt dämpades detta tryck till följd av en nedgång i lönetillväxten, mätt genom ersättning per anställd, och en viss förstärkning av arbetsproduktivitetstillväxten. Den årliga tillväxten i ersättning per anställd sjönk till 4,5 procent 2024 från 5,3 procent 2023, men låg fortfarande betydligt över den prepandemiska genomsnittstakten (2,2 procent). Detta speglade fortsatt strama arbetsmarknader och ett kvarvarande tryck på inflationskompensation. Dämpningen av tillväxten i ersättning per anställd speglade att responsen på löneglidningen kom snabbare än vad avtalslönerna ökade.^[11] Detta återspeglade bland annat sannolikheten för att de inflationskompenserande justeringarna har gått från att vara en del av löneglidningen till att integreras i avtalslönerna. I slutet av 2024 hade reallönerna i euroområdet i stort sett återgått till nivåerna före inflationsuppgången.

Diagram 1.8

BNP-deflator och dess komponenter

(årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter)

De långsiktiga inflationsförväntningarna som uttrycks genom ECB:s Survey of Professional Forecasters sjönk från 2,1 procent i slutet av 2023 till 2,0 procent i den enkät som publicerades under första kvartalet 2024. I följande enkätomgångar under året låg de sedan kvar på sin välförankrade nivå (diagram 1.9). Ytterligare enkätdata, t.ex. från ECB:s Survey of Monetary Analysts och Consensus Economics, tydde också på att de långsiktiga inflationsförväntningarna var omkring ECB:s tvåprocentsmål. Den restriktiva penningpolitiken stödde inflationsnedgången inte bara genom att dämpa efterfrågan, utan även genom den varaktiga förankringen av långsiktiga inflationsförväntningar och minskade på så sätt risken för andrahandseffekter. Marknadsbaserade mått på inflationskompensation på längre sikt (t.ex. den femåriga inflationsindexerade swapräntan (ILS) fem år framåt) var något mer volatila under året, men sjönk till nivåer nära 2 procent mot årets slut. Den volatilitet som iakttogs under året berodde sannolikt mest på förändringar i inflationsriskpremier, medan de uppskattade verkliga inflationsförväntningarna låg relativt stabilt omkring 2 procent. På konsumentsidan sjönk medianen av inflationsförväntningarna för tre år framåt från och med årets andra kvartal och fram till oktober då de uppgick till 2,1 procent. Detta var den lägsta nivån sedan februari 2022 då Ryssland invaderade Ukraina. Under resten av året steg förväntningarna dock över den nivån på grund av högre inflation och ökad osäkerhet, men var fortfarande lägre än i början av året.^[12]

Diagram 1.9

Enkät- och marknadsbaserade indikatorer på inflationsförväntningar

(årliga procentuella förändringar)

1.5 Finansieringsförhållandena lättade gradvis, men var fortfarande strama

Inflationstrycket avtog successivt under hela 2024 (se avsnitt 1.4) och ECB dämpade graden av penningpolitisk åtstramning genom styrräntesänkningar från och med juni (se avsnitt 2.1). Under det första halvåret 2024 ökade den – riskfria – tioåriga overnight index swap-räntan (OIS-räntan) gradvis med omkring 50 punkter och nådde årets högsta nivå under sommaren. På grund av finansmarknadernas sjunkande ränteförväntningar och lägre terminspåslag minskade därefter den tioåriga OIS-räntan gradvis – för att nå ett genomsnitt på 2,2 procent i december 2024 (diagram 1.10). Detta är omkring 20 punkter lägre än genomsnittet i december 2023. De långa statsobligationsräntorna låg i allmänhet på högre nivåer i slutet av 2024 än i början av året. I Frankrike var statsobligationsräntorna betydligt högre än ett år tidigare, vilket berodde på den förhöjda osäkerheten om landets finanspolitiska utsikter och politiska utveckling. Spreadarna mellan de långa statsobligationsräntorna och motsvarande riskfria räntor ökade i allmänhet under årets sista kvartal, vilket hängde samman med att det blev mindre ont om säkerheter i kombination med en högre (förväntad) emittering av statsobligationer och en minskning av Eurosystemets balansräkning. I Italien minskade spreadarna på grund av mer gynnsamma kreditvärderingsutsikter, vilket bidrog till att de långa obligationsräntorna sjönk under 2024. Euroområdets BNP-viktade genomsnitt för tioåriga nominella statsobligationsräntor låg i genomsnitt kvar på samma nivå (2,7 procent) i december 2024 som ett år tidigare.

Diagram 1.10

Långa räntor och upplåningskostnader för företag respektive hushåll (bostadslån)

(procent per år)

Under 2024 gick aktiekurserna upp både i den icke-finansiella sektorn och i ännu större utsträckning i den finansiella sektorn. I den sistnämnda sektorn låg aktiekurserna högst i banksektorn, som hade höga lönsamhetsnivåer. I slutet av 2024 var de breda aktieindexen för icke-finansiella företag och banker i euroområdet cirka 3 procent respektive 21 procent över nivåerna i slutet av 2023. Aktiekurserna fick draghjälp av lägre aktieriskpremier, bättre kortsiktiga vinstförväntningar, högre utdelningar och lägre långa riskfria räntor. Räntorna på företagsobligationer sjönk inom både investment grade- och high-yield-segment och var på lägre nivåer i slutet av december 2024 än ett år tidigare, vilket berodde på lägre riskfria räntor och komprimerade spreadar.

Bankinlåningen upphörde att minska och började återhämta sig mot slutet av 2024. Det breda penningmängdsmåttet (M3) återhämtade sig efterhand som graden av penningpolitisk åtstramning dämpades. Den årliga förändringstakten för M3 var 3,4 procent i december, vilket kan jämföras med noll i december 2023 (diagram 1.11). Återhämtningen drevs av utländska nettoinflöden, som återspeglade det betydande överskottet i bytesbalansen till följd av en svag import och det utländska intresset för euroområdets obligationer i och med det attraktiva ränteläget. Dessa inflöden kompenserade i stort sett den likviditetsförlust som uppstod genom minskningen av Eurosystemets balansräkning. I och med att de medel som lånats inom den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner hade återbetalats (helt och hållet i slutet av året) och att Eurosystemets tillgångsportföljer minskade fortsatte bankerna att vända sig till dyrare marknadsfinansieringskällor. Deras finansieringskostnader sjönk dock gradvis från toppnivåerna 2023, om än inte i samma grad som styrräntorna. Bankernas balansräkningar var generellt sett fortsatt robusta.

Finansieringsförhållandena i euroområdet var fortsatt restriktiva under 2024, även om ECB:s styrräntesänkningar minskade den penningpolitiska åtstramningen något. Den nominella lånekostnaden för företag och hushåll sjönk till viss del efter att under 2023 ha legat på de högsta nivåerna på nära 15 år. Den sammansatta bankutlåningsräntan för lån till icke-finansiella företag uppgick till 4,4 procent i december, en nedgång med omkring 90 punkter jämfört med slutet av 2023, och motsvarande ränta för hushållens bolån sjönk med omkring 60 punkter till 3,4 procent (diagram 1.10). Den betydande spreaden mellan företags- och hushållsräntorna, som hade uppstått under fasen med penningpolitisk åtstramning, hade därmed endast minskat marginellt. Skillnaderna mellan de olika ländernas utlåningsräntor var fortsatt begränsade, ett tecken på att ECB:s penningpolitik i allmänhet överfördes smidigt i hela euroområdet.

Bankernas utlåning till företag och hushåll var fortsatt svag eftersom det fortfarande var strama kreditförhållanden och en svag samlad efterfrågan (diagram 1.11), men visade tecken på återhämtning under andra halvåret 2024. Som angavs i euroområdets enkätundersökning om bankernas utlåning skedde en åtstramning av bankernas kreditkrav (dvs. interna riktlinjer eller kriterier för att godkänna lån) för företag under det fjärde kvartalet 2024, sedan dessa krav i stort sett hade stabiliserats under de föregående kvartalen. Enligt enkätundersökningen om företags tillgång till finansiering förbättrades tillgången till banklån endast tillfälligt för att sedan försämras under det fjärde kvartalet. Den årliga ökningstakten för banklån till företag var 1,7 procent i december. Totalt sett var företagens skuldfinansiering fortsatt svag och nettoflödena av extern finansiering till företag var betydligt lägre än den långsiktiga dynamiken, trots uppgången när det gäller emittering och värdering av noterade aktier (diagram 1.12). När det gäller utlåningen till hushåll återhämtade sig den årliga tillväxttakten för banklån till 1,1 procent i december, främst drivet av bolån. Detta var i linje med den generella lättnaden i kreditkrav under året, med den starka återhämtning i efterfrågan på lån som rapporterades i enkäterna om bankutlåning under andra halvåret 2024, samt med de varaktiga intentionerna om bostadsköp som har rapporterats i enkätundersökningen om konsumentförväntningar under året. I slutet av året var det fortfarande en högre andel hushåll som uppgav i enkäten att de hade fått försämrad tillgång till lån än andelen hushåll som angav att tillgången till lån hade förbättrats, med en varaktig återgång till konsumentlån som koncentrerades till hushåll med lägre inkomst. Bankerna fortsatte dessutom att rapportera stramare kreditkrav för konsumentlån under hela 2024.

Diagram 1.11

M3-tillväxt och kredittillväxt för företag och hushåll

(årliga procentuella förändringar)

Diagram 1.12

Nettoflöden av extern finansiering till företag

(årliga flöden i miljarder euro)

Ruta 1
Covid-19-pandemin och strukturella trender har bestående påverkan på produktivitetstillväxten

Euroområdet genomgår en omvälvande period som kännetecknas av ekonomiska chocker och genomgripande strukturella förändringar, med påverkan på produktivitetstillväxten på medellång och lång sikt. Under senare år har euroområdet råkat ut för en unik blandning av störningar och pågående strukturella skiften som påverkar produktivitetstillväxten på ett komplext och ovisst sätt. Covid-19-pandemin, den snabba digitala omställningen, den gröna omställningen och den demografiska transitionen framstår som avgörande faktorer som påverkar produktivitetsutsikterna på medellång och lång sikt. Med var och en av dessa faktorer införs distinkta produktivitetspåverkande mekanismer, och deras samverkan komplicerar det ekonomiska landskapet ytterligare. I denna ruta undersöks denna dynamik och dess konsekvenser för produktivitetstillväxten. Den bygger på aktuellt produktivitetsarbete som har utförts av en grupp experter från Europeiska centralbankssystemet (ECBS).^[13]

Pandemins bestående påverkan på produktivitetstillväxten

Pandemin orsakade omfattande störningar för länder, sektorer och företag och påverkade produktivitetstillväxten på särskilda sätt. Krisens breda omfattning i kombination med åtgärder som nedstängningar och förändrade arbets- och konsumtionsmönster samt det breda politiska stödet till företag och hushåll avvek från tidigare ekonomiska nedgångar.

De politiska åtgärderna förhindrade utbredda konkurser, men försvagade den produktivitetsförstärkande omfördelningen av resurser. Tillgängliga data visar att krisen ledde till att företag med låg produktivitet minskade betydligt mer än företag med högre produktivitet eller att företag med låg produktivitet med högre sannolikhet lämnade en marknad än företag med högre produktivitet, vilket bidrog till omfördelningen av resurser på kort sikt (diagram A). På grund av det omfattande politiska stödet som förhindrade att företag försvann eller minskade sin verksamhet var dock denna effekt mindre uttalad än under tidigare kriser. Den analys som expertgruppen från ECBS har gjort visar att subventionstilldelningen till företag fick en allt mer snedvridande effekt över tid, trots oförändrade godtagbarhetskriterier.

Pandemin påskyndade digitaliseringsprocessen, förändrade konsumentbeteenden och påverkade sjukfrånvaromönster och utbildningsnivå, vilket kan få långvariga effekter. I och med fördjupningen av den digitala ekonomin, inbegripet den ökade användningen av distansarbete som stöds av initiativ som NGEU-programmet, ser det lovande ut. Samtidigt fick pandemin långvariga effekter på arbetskraften och dess långsiktiga konsekvenser för produktivitetstillväxten kan ännu inte kvantifieras fullt ut.

Diagram A

Produktivitetsfördelning för företag som har lämnade en sektor jämfört med företag som överlevde i samma sektor 2020

(densitet)

Digital omställning och produktivitetstillväxt

Digital teknik kan öka arbetstagarnas effektivitet genom att komplettera arbetsuppgifter och möjliggöra utkontraktering av icke-kärnverksamhet. Digitaliseringen ökar dessutom marknadens konkurrenskraft, möjliggör ”scale without mass” (dvs. att det går att ha en betydande storlek utan att ha substans) och breddar marknadstillgången genom e-handel. Företagsdata från länder som Frankrike och Österrike visar att investeringar i digital teknik kan leda till en varaktig produktivitetstillväxt, även om det kan krävas en inledande anpassningsperiod och det i genomsnitt sker i relativt liten omfattning.

Olika sektorers och företags produktivitetsvinster från digitaliseringen är mycket heterogena. Även om digitala investeringar i genomsnitt har liten påverkan, finns det också sektorer som kan dra fördel av digitaliseringen och har en påverkan som är 17 gånger större än genomsnittet. Endast omkring 30 procent av företagen – normalt de mest produktiva – lyckas dessutom använda ny digital teknik på innovativa och omstörtande sätt för att öka sin produktivitet eftersom de har den kompetens som krävs och kompletterande immateriella tillgångar (diagram B). Vad gäller de sammanlagda effekterna har digitaliseringsrelaterade effektivitetsökningar lett till en betydligt högre arbetsproduktivitetstillväxt. Detta framgår av simuleringar som visar att utan dessa ökningar skulle produktivitetstillväxten ha varit betydligt lägre i länder som Tyskland och Frankrike.

Den gröna omställningens påverkan på produktivitetstillväxten

Det akuta behovet att minska växthusgasutsläppen har lett till att det genomförs politik för att främja införandet av koldioxidsnåla lösningar, vilket kan komma att påverka den samlade produktivitetstillväxten. Den gröna omställningen påverkar produktiviteten genom två huvudkanaler: investeringar i grön innovation och omfördelning av resurser. Behovet att minska växthusgasutsläppen uppmuntrar företag att vara innovativa och integrera mer effektiva och hållbara metoder i sin verksamhet. Samtidigt går ekonomin mot grönare sektorer och styr om arbetskraft och kapital från förorenande industrier och företag. Denna omfördelning kan förstärka den totala produktiviteten om resurserna flyttas till mer effektiva användningsområden.

Diagram B

Digitaliseringens uppskattade påverkan på TFP-tillväxten i företag med olika inledande TFP-nivåer

(procentenheter)

Empiriska belägg tyder på att en stram miljöpolitik kan stärka den gröna innovationen på lång sikt, men inverka negativt på tillväxten i total faktorproduktivitet (TFP) på kort sikt. Expertgruppens analys visar att det behövs en policymix, med en kombination av koldioxidskatter, regelverk och stöd till grön teknik, för att ställa om till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Omställningen kommer att bli kostsam på kort sikt när företagen anpassar sig, med en negativ påverkan på TFP-tillväxten, särskilt för små förorenande företag eftersom de har begränsad tillgång till finansiering. Miljöpolitik skapar dock incitament för grön innovation, vilket framgår av den betydande uppgången av antalet patent inom grön teknik som förorenande företag har lämnat in. Denna ökning av grön innovation kommer sannolikt att resultera i högre produktivitetstillväxt på lång sikt.

Omfördelningen av resurser pga. omställningen har lett till olika produktivitetspåverkan i olika sektorer. För vissa sektorsvisa produktivitetsnivåer skulle en omfördelning mellan sektorer per automatik ge lägre produktivitet eftersom sektorer med hög koldioxidintensitet i genomsnitt är mer produktiva. Med snävt definierade sektorer behöver dock koldioxidintensitet och arbetsproduktivitet på företagsnivå inte nödvändigtvis vara korrelerade. En omfördelning av resurser från företag med hög koldioxidintensitet till företag med låg koldioxidintensitet skulle således inte automatiskt leda till ökad produktivitet. Företagsdata från EU:s utsläppshandelssystem visar att i majoriteten av sektorerna är de mest koldioxideffektiva företagen också de mest produktiva. Med nuvarande produktivitetsnivåer på företagsnivå kommer med andra ord en omfördelning av resurser till grönare företag att leda till ökad arbetsproduktivitetstillväxt i dessa sektorer, allt annat lika. För andra sektorer, såsom massa, papper och järnmetaller, gäller dock motsatsen och omfördelningen kommer att leda till lägre produktivitet.

Avslutande kommentar

Samspelet mellan den senaste tidens chocker och pågående strukturella trender skapar komplexa förutsättningar för produktivitetstillväxten på medellång och lång sikt. Pandemin, den digitala omställningen och den gröna omställningen har alla inneburit unika utmaningar och möjligheter. Enligt Mario Draghis nyligen presenterade rapport måste beslutsfattare navigera varsamt i denna dynamik för att främja en miljö som kan ge en varaktig produktivitetstillväxt som drar nytta av digital och grön teknik och samtidigt begränsar de politiska insatsernas möjliga snedvridande effekter.^[14] Efterhand som den globala ekonomin utvecklas är det viktigt att beslutsfattarna i euroområdet väger in denna samverkan för att på ett effektivt sätt forma och stödja framtida banor för produktivitetstillväxt.

2 Penningpolitiken började lätta, men var kvar i restriktivt territorium

Under 2024 dämpade ECB-rådet graden av penningpolitisk restriktion efterhand som inflationen visade tecken på att varaktigt närma sig tvåprocentsmålet, medan ekonomin i euroområdet hade en trög tillväxt (se avsnitt 2.1). Räntorna förblev oförändrade under nästan hela första halvåret. ECB-rådet sänkte därefter räntan på inlåningsfaciliteten med 25 punkter i både juni och september, vilket markerade en övergång till en mindre restriktiv penningpolitik. Det fortsatte att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som var lämplig och hur länge restriktionen skulle bestå. Under det tredje kvartalet fortsatte den ekonomiska aktiviteten att öka i en dämpad takt med vissa tecken på stabilisering, vilket främjades av högre konsumtion och global efterfrågan. ECB-rådet blev alltmer övertygat om att inflationen gradvis var på väg ner och sänkte räntan på inlåningsfaciliteten ytterligare med 25 punkter i oktober och december.

Som ett led i den normalisering som hade inletts 2022 minskade Eurosystemets balansräkning med 500 miljarder euro under 2024 för att uppgå till 6 400 miljarder euro vid årets slut (se avsnitt 2.2). Denna minskning berodde på förtida återbetalningar och transaktioner som förföll till betalning i den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) samt på en minskande portfölj för programmet för köp av tillgångar (APP) och till viss del även för stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP), vars portfölj övergick till partiella återinvesteringar från och med i juli. ECB-rådet godkände ändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken i mars 2024 (se ruta 2) och avslutade återinvesteringarna inom PEPP i slutet av 2024.

Under 2024 förstärkte Eurosystemet sitt ramverk för riskhantering för att säkerställa ett riskeffektivt genomförande av penningpolitiken. Som ett resultat av de höga styrräntorna drabbades ECB av förluster till följd av ett negativt räntenetto, som kommer att skrivas av mot framtida vinster (se avsnitt 2.3 och ECB:s årsbokslut för 2024). Eurosystemets räntenetto väntas öka igen under kommande år och stödja dess finansiella motståndskraft.

2.1 Dämpar graden av penningpolitisk restriktion

I januari 2024 bedömde ECB-rådet att ekonomin var fortsatt svag, efter stagnationen under hela 2023. Den närmaste tidens tillväxtutsikter för euroområdet präglades av en dämpning i global ekonomisk aktivitet och handel samt strama finansieringsförhållanden, med risker från förhöjda geopolitiska spänningar på grund av konflikten i Mellanöstern och Rysslands krig mot Ukraina. Vissa framåtblickande enkätindikatorer visade dock tecken på en tillväxtuppgång längre fram. Den tröga tillväxten till trots var arbetsmarknaden fortsatt robust, med en arbetslöshet som till stor del hade minskat konstant från och med september 2020. På grund av en baseffekt i energipriserna hade inflationen ökat i december 2023 och låg fortfarande högt på 2,9 procent. Samtidigt hade de flesta mått på underliggande inflation fortsatt att minska efterhand som effekterna av tidigare utbudschocker avtog och effekterna av den strama penningpolitiken ledde till lägre efterfrågan. ECB-rådet bekräftade sin bedömning att ECB:s styrräntor hade nått nivåer som, som om de upprätthölls tillräckligt lång tid, skulle utgöra ett substantiellt bidrag till att inflationen inom rimlig tid återvände till det medelfristiga tvåprocentsmålet. Vid sammanträdet i januari beslutade ECB-rådet därför att lämna styrräntorna oförändrade på de nivåer man hade beslutat om i september 2023 och framhöll återigen att det skulle hålla styrräntorna på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som det var nödvändigt.

ECB:s makroekonomiska prognoser i mars omfattade en nedrevidering av inflationen, särskilt för 2024, vilket återspeglade ett lägre bidrag från energipriserna. Prognoserna pekade på att inflationen över tid successivt skulle gå ner mot ECB:s mål. I februari hade den totala inflationen minskat, men det inhemska pristrycket var fortsatt högt, vilket till viss del berodde på en stark lönetillväxt och avtagande arbetsproduktivitet. Ekonomin i euroområdet var fortsatt svag. Till följd av att den externa efterfrågan hade saktat in och företagen i euroområdet hade förlorat en del av sin konkurrenskraft bedömdes hushållens konsumtion ha varit återhållsam, investeringarna ha avtagit och exporten ha minskat. ECB:s experter hade reviderat ner sina tillväxtprognoser på kort sikt. Ekonomin förväntades fortfarande återhämta sig och öka över tid, inledningsvis med stöd av konsumtion och därefter även av investeringar. Framför allt väntades realinkomsterna gå upp till följd av avtagande inflation och stigande löner. Även om finansieringsförhållandena var fortsatt restriktiva väntades de tidigare räntehöjningarnas dämpande effekter gradvis avta och exporten öka. Baserat på sitt fortsatta databeroende tillvägagångssätt och sin bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen, beslutade ECB-rådet i mars att lämna ECB:s tre styrräntor oförändrade.

ECB-rådet underströk också hur viktigt det är att gå vidare med kapitalmarknadsunionen för att stabilisera tillväxten när länder drabbas av lokala chocker som penningpolitiken inte kan hantera. Ett mer integrerat och diversifierat finansiellt system skulle innebära fördelar som att stärka den privata riskdelningen mellan länder, bidra till att dämpa finansmarknadernas fragmentering och säkerställa en effektiv penningpolitisk transmission till samtliga delar av euroområdet.

I mars godkände ECB-rådet även förändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken. Genom översynen av det operativa styrsystemet, som hade tillkännagetts i december 2022, fastställdes viktiga principer och parametrar för att genomföra penningpolitiken och tillhandahålla centralbankslikviditet, med tanke på att mängden överskottslikviditet i banksystemet gradvis minskar (se ruta 2). ECB-rådet beslutade att fortsätta styra den penningpolitiska inriktningen genom att anpassa räntan på inlåningsfaciliteten och tillhandahålla likviditet flexibelt utifrån bankernas behov. Detta skulle ske genom en bred mix av instrument, inklusive – i ett senare skede – strukturella långfristiga kredittransaktioner och en strukturell portfölj av värdepapper. Utöver detta godkände ECB-rådet att spreaden mellan räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner och räntan på inlåningsfaciliteten skulle minska från 50 till 15 punkter från och med den 18 september 2024.

Inflationen föll ytterligare till 2,4 procent i mars och de flesta måtten på underliggande inflation lättade, vilket bekräftade bilden av ett gradvis allt lägre pristryck. På grund av de inhemska prisökningarna låg dock tjänsteinflationen fortfarande högt, på 4,0 procent. Sett till det sista kvartalet 2023 ökade lönerna fortfarande – om än i långsammare takt än beräknat. De högre arbetskostnaderna absorberades till viss del av företagens vinster, vilket gjorde att de fick begränsat genomslag i konsumentpriserna. Samtidigt låg ökningen av enhetsarbetskostnader fortfarande högt till följd av en svag produktivitetstillväxt, men minskade från sin tidigare höga nivå.

Under året blev det allt mer tydligt att ECB-rådets restriktiva penningpolitik fick ett betydande genomslag i ekonomin och därmed också i inflationen. Under det första kvartalet 2024 ledde höga upplåningskostnader för företag och hushåll samt stramare kreditkrav till minskade investeringsplaner och bostadsköp samt till en ytterligare nedgång i kreditefterfrågan. Medan tjänstekonsumtionen var fortsatt robust hade tillverkningsföretagen en svag efterfrågan. Produktionsnivåerna var fortsatt dämpade, särskilt inom energiintensiva sektorer. Euroområdets exporttillväxt väntades dock öka, med stöd av en starkare global ekonomi och ökad efterfrågan på handelsbara varor.

I april tillkännagav ECB-rådet att ECB:s tre styrräntor skulle lämnas oförändrade i restriktivt territorium. ECB-rådet underströk att man var fast besluten att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde och inte på förhand binda sig vid en viss räntebana. För första gången gick ECB-rådet nu ut med att det vore lämpligt att reducera nivån av penningpolitisk restriktion om dess bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen ytterligare skulle öka tillförsikten om att inflationen höll på att närma sig målet på ett hållbart sätt.

Detta tillfälle infann sig i juni. Efter nio månader med oförändrade räntor beslutade ECB-rådet att sänka ECB:s tre styrräntor med 25 punkter. Sedan sammanträdet i september 2023, då ECB-rådet genomförde sin senaste räntehöjning, hade inflationen fallit med 2,6 procentenheter och inflationsutsikterna hade förbättrats markant. Måtten på underliggande inflation hade också lättat, vilket förstärkte signalerna om att pristrycket hade minskat och att inflationsförväntningarna hade sjunkit på alla fronter. Penningpolitiken hade hållit finansieringsförhållandena restriktiva. Genom att dämpa efterfrågan och hålla inflationsförväntningarna väl förankrade hade detta på ett avgörande vis bidragit till att få ner inflationen.

Trots denna positiva utveckling var det inhemska pristrycket fortsatt starkt och lönetillväxten hög, vilket kompenserade för den tidigare inflationsuppgången. Det bedömdes att inflationen sannolikt skulle ligga kvar över målet en bra bit in på följande år. Eurosystemets experter hade reviderat upp sina inflationsprognoser för 2024 och 2025 något jämfört med mars och räknade med att inflationen skulle fluktuera under återstoden av 2024, bland annat på grund av energirelaterade baseffekter. Därefter väntades dock inflationen gå ner mot målet under andra halvåret 2025, till följd av en svagare tillväxt i arbetskostnader, genomslag av effekterna av den restriktiva penningpolitiken och avtagande effekter av energikrisen och pandemin.

I maj steg inflationen till 2,6 procent, trots att både livsmedels- och varupriserna sjönk. Energiinflationen ökade något efter ett år med negativ årstakt och tjänsteinflationen ökade till 4,1 procent från 3,7 procent i april.

Efter fem kvartal av stagnation hade euroområdets ekonomi växt med 0,3 procent under det första kvartalet 2024. Tjänstesektorn expanderade, medan tillverkningsindustrin visade tecken på att stabiliseras på låga nivåer. Under det första kvartalet hade sysselsättningen ökat med 0,3 procent och det hade skapats omkring 500 000 nya jobb sedan december 2023. Ekonomin förväntades vara fortsatt dämpad på kort sikt för att därefter återhämta sig, med stöd av högre löner, bättre bytesförhållande och högre realinkomster. Finansieringskostnaderna hade nått en platå på restriktiva nivåer och krediterna var fortfarande svaga till följd av tidigare styrräntehöjningar. I juni 2024 återbetalade bankerna dessutom en stor del av de medel som hade lånats inom ramen för TLTRO III, vilket följde på den stora återbetalning som hade gjorts i mars och ledde till en betydande minskning av överskottslikviditet.

I juni bekräftade ECB-rådet också att det skulle minska Eurosystemets innehav av värdepapper inom ramen för PEPP med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad under det andra halvåret. Detta skulle till stor del avspegla det tillvägagångssätt som tillämpats för APP.

Vid ECB-rådets julisammanträde låg de flesta inflationsmått för juni som förväntat antingen på oförändrad eller lägre nivå, även om det inhemska pristrycket och tjänsteinflationen låg fortsatt högt. Lönerna fortsatte att öka i hög takt, men deras genomslag i inflationen dämpades fortfarande i viss mån av vinstmarginaler. Inkommande data gav brett stöd åt den tidigare bedömningen av inflationsutsikterna på medellång sikt och vid sitt julisammanträde beslutade ECB-rådet att lämna styrräntorna oförändrade. ECB-rådet bekräftade på nytt sin avsikt att hålla penningpolitiken restriktiv så länge det var nödvändigt.

I augusti sjönk inflationen till 2,2 procent, från 2,6 procent i juli. Det inhemska pristrycket och tjänsteinflationen låg dock fortfarande högt, främst på grund av stigande löner. Trycket på arbetskostnaderna fortsatte att lätta, men låg också fortfarande högt. ECB-experternas prognoser i september bekräftade de föregående inflationsutsikterna och stärkte uppfattningen att inflationen gradvis och varaktigt skulle återgå till 2 procent. Inflationen väntades stiga under årsskiftet och gå ner mot målet under andra halvåret 2025. Eftersom tjänsteinflationen hade varit högre än väntat reviderades prognoserna för kärninflationen (inflation exklusive energi och livsmedel) under 2024 och 2025 upp något, men antogs fortfarande kunna falla snabbt.

Vid tidpunkten för ECB-rådets sammanträde i september var finansieringsförhållandena fortsatt restriktiva och kredittillväxten trög, medan den ekonomiska aktiviteten var dämpad. Under andra kvartalet 2024 hade ekonomin ökat med 0,2 procent, i en långsammare takt än under första kvartalet och lägre än förväntat. Tillväxten berodde främst på exportnetto och de offentliga utgifterna. Hushållens konsumtion och investeringar hade förväntats driva på återhämtningen, men var fortfarande på en låg nivå, sannolikt på grund av de höga geopolitiska riskerna. Till följd av detta hade ECB:s experter reviderat ner sina tillväxtprognoser jämfört med juni, vilket återspeglade ett svagare bidrag från inhemsk efterfrågan under de kommande kvartalen. Ekonomin väntades bli starkare över tid och öka med 0,8 procent under 2024 för att sedan öka till 1,3 procent 2025 och 1,5 procent 2026. Denna återhämtning skulle stödjas av högre konsumtion, gradvis avtagande effekter av den restriktiva penningpolitiken och stigande global efterfrågan och export.

Mot bakgrund av ny tillgänglig information, som stärkte tillförsikten om att inflationen gradvis skulle gå ner mot ECB:s mål, beslutade ECB-rådet i september att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta som används för att styra den penningpolitiska inriktningen – med 25 punkter, vilket utgjorde ett ytterligare steg för att dämpa graden av penningpolitisk restriktion. I enlighet med tillkännagivandet redan den 13 mars 2024 började vissa ändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken att gälla den 18 september (se ruta 2). Framför allt justerades spreaden mellan räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner och räntan på inlåningsfaciliteten till 15 punkter, medan spreaden mellan räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner var oförändrad på 25 punkter. I september sjönk överskottslikviditeten i euroområdet under 3 000 miljarder euro, främst på grund av att banker återbetalade lån inom ramen för TLTRO III-transaktioner. Den gradvisa utfasningen av återinvesteringar av förfall på obligationer i Eurosystemets penningpolitiska portföljer bidrog i allt högre grad till denna nedgång.

I september sjönk inflationen till 1,7 procent, den lägsta nivån sedan april 2021, vilket stärkte tillförsikten om att inflationsnedgången var på rätt väg. I september var de flesta mått på underliggande inflation antingen lägre eller oförändrade. Energipriserna minskade betydligt, med en årstakt på -6,1 procent, och de flesta måtten på långsiktiga inflationsförväntningar låg omkring 2 procent. Inflationsutsikterna påverkades av att den ekonomiska aktiviteten var svagare än förväntat. Enligt korttidsindikatorerna fortsatte tillverkningsindustrins produktion att falla. Även om tjänsteaktiviteten föreföll ha gynnats av en stabil sommarsäsong, tydde korttidsindikatorerna på en nedgång under det tredje kvartalet 2024. Företagen ökade investeringarna i långsam takt, medan exporten försvagades. Trots ökade inkomster hade hushållen valt att konsumera mindre och i stället satsa på sparande under det andra kvartalet 2024, vilket var det sista kvartalet med tillgängliga data. Som respons på denna dynamik och dess påverkan på inflationen beslutade ECB-rådet att dämpa graden av penningpolitisk restriktion ytterligare och sänka ECB:s styrräntor med 25 punkter i oktober, vilket resulterade i att räntan på inlåningsfaciliteten blev 3,25 procent.

När året närmade sig sitt slut visade snabbstatistiken att inflationen hade ökat något till 2,3 procent i november, från 2,0 procent i oktober. Denna ökning var förutsedd och berodde på att ett tidigare energiprisfall hade fallit bort ur årstakten. Samtidigt som priserna på livsmedel och tjänster minskade låg den inhemska inflationen fortsatt högt på grund av ett lönetryck och det faktum att vissa tjänstesektorer fortfarande anpassade sig till den tidigare inflationsuppgången med fördröjning. Under tiden utvecklades den underliggande inflationen överlag i linje med en varaktig återgång av inflationen till målet. Enligt Eurosystemets decemberprognoser skulle den totala inflationen vara i genomsnitt 2,4 procent 2024, 2,1 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 2,1 procent 2027 när EU:s utvidgade system för handel med utsläppsrätter skulle börja användas.

Euroområdets ekonomi hade ökat med 0,4 procent under det tredje kvartalet 2024. Detta var över förväntningarna och berodde främst på ökad konsumtion och företagens uppbyggnad av lagerstockar. Samtidigt förblev investeringarna låga då det rådde hög osäkerhet. Tillgängliga korttidsindikatorer för det fjärde kvartalet 2024 tydde på att tillväxten tappade fart. Enligt enkäter krympte tillverkningsindustrin fortfarande och tillväxten i tjänstesektorn avtog. Arbetsmarknaden var fortsatt motståndskraftig. Arbetslösheten i euroområdet hade varit 6,3 procent i oktober 2024, vilket var oförändrat jämfört med september. Den hade fallit nästan oavbrutet sedan september 2020 (8,6 procent) och i november skulle den nå sin lägsta nivå (6,2 procent) sedan euron infördes. Även om finansieringsförhållandena var fortsatt restriktiva, innebar den senaste tidens räntesänkningar att det gradvis blev mindre kostsamt för företag och hushåll att låna. Enligt decemberprognoserna stärktes ekonomin över tid, om än i en långsammare takt än man tidigare förutsett. Högre reallöner förväntades stärka hushållens utgifter, medan billigare lån skulle stimulera konsumtion och investeringar. Förutsatt att handelsspänningarna inte trappades upp ansågs det troligt att exporten skulle stödja efterhämtningen när den globala efterfrågan ökade.

Mot denna bakgrund beslutade ECB-rådet vid sitt sammanträde i december att sänka ECB:s styrräntor med 25 punkter och bekräftade återigen sitt åtagande att säkerställa att inflationen varaktigt skulle stabiliseras kring det medelfristiga tvåprocentsmålet. Uttalandet om att styrräntorna skulle hållas tillräckligt restriktiva så länge det var nödvändigt fanns inte längre med i kommunikationen. Sänkningen av ECB:s styrräntor ledde till att räntan på inlåningsfaciliteten uppgick till 3,00 procent. Totalt minskade den med 100 punkter under 2024 (diagram 2.1).

Diagram 2.1

Förändringar i ECB:s styrräntor

(procentenheter)

December innebar också slutet för två åtgärder som spelat en avgörande roll under låginflationsperioden och pandemin: PEPP och TLTRO III. ECB-rådet avslutade återinvesteringarna inom PEPP vid utgången av 2024. Från och med januari 2025 återinvesterar Eurosystemet inte längre förfall av värdepapper i PEPP-portföljen. Den 18 december återbetalade också bankerna de återstående belopp som upplånats inom de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna (TLTRO) och avslutade därmed denna del av normaliseringen av balansräkningen. Styrräntorna är fortsatt det viktigaste verktyget för att säkerställa att inflationen varaktigt återgår till målet.

2.2 Eurosystemets balansräkning normaliseras

Under 2024 fortsatte den gradvisa normalisering av Eurosystemets balansräkning som hade inletts 2022. Vid årets slut hade balansräkningen minskat till 6 400 miljarder euro (från 6 900 miljarder euro i slutet av 2023). Denna minskning berodde på förtida återbetalningar och transaktioner som förföll till betalning i TLTRO III samt på en minskande portfölj för APP och till viss del även för PEPP, som övergick till partiella återinvesteringar från och med i juli.

Vid utgången av 2024 uppgick de penningpolitiskt relaterade tillgångarna i Eurosystemets balansräkning till 4 300 miljarder euro, en minskning med 800 miljarder euro jämfört med utgången av 2023. Lån till kreditinstitut i euroområdet motsvarade 1 procent av de totala tillgångarna (en minskning från 6 procent i slutet av 2023) och innehav av tillgångar förvärvade för penningpolitiska syften motsvarade 67 procent av de totala tillgångarna (jämfört med 68 procent vid slutet av 2023). Andra finansiella tillgångar i balansräkningen, främst tillgångar i utländsk valuta, guld samt icke-penningpolitiska portföljer i euro, ökade med 300 miljarder euro.

På skuldsidan minskade det totala beloppet för kreditinstituts reservinnehav och utnyttjande av inlåningsfaciliteten till 3 000 miljarder euro i slutet av 2024 (från 3 500 miljarder euro i slutet av 2023) och motsvarade 47 procent av de totala skulderna (jämfört med 51 procent i slutet av 2023). Sedlar i cirkulation var på en praktiskt taget oförändrad nivå, 1 600 miljarder euro, och stod för 25 procent av de totala skulderna (en ökning från 23 procent).

Diagram 2.2

Utveckling av Eurosystemets konsoliderade balansräkning

(miljarder euro)

APP- och PEPP-portföljernas utveckling

Eurosystemet upphörde med nettotillgångsköpen inom PEPP från och med den 1 april 2022 och inom APP från och med den 1 juli 2022. Det fortsatte därefter att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom programmen för att bibehålla tillräckliga likviditetsvillkor och en lämplig penningpolitisk inriktning. För APP avslutade Eurosystemet återinvesteringarna från och med juli 2023. För PEPP återinvesterades förfall av värdepapper fortfarande fullt ut under det första halvåret 2024 och under det andra halvåret minskades portföljen med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad. Återinvesteringarna inom PEPP upphörde helt och hållet vid utgången av december 2024. APP- och PEPP-portföljerna väntas minska i en måttlig och förutsägbar takt eftersom Eurosystemet inte längre återinvesterar kapitalbeloppen på de värdepapper som förfaller.

APP-innehaven minskade från 3 000 miljarder euro (till upplupet anskaffningsvärde) i slutet av 2023 till 2 700 miljarder euro i slutet av 2024. Programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) stod för merparten av dessa innehav: 2 100 miljarder euro eller 79 procent av de totala APP-innehaven vid utgången av året. Den vägda genomsnittliga löptiden för PSPP:s innehav uppgick till 6,86 år i slutet av 2024, med vissa skillnader mellan olika jurisdiktioner. Programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP) stod för mindre än 1 procent (7 miljarder euro) av de totala APP-innehaven vid årets slut, det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3) för 9 procent (253 miljarder euro) och programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP) för 11 procent (288 miljarder euro).

I slutet av 2024 uppgick PEPP-innehaven till 1 600 miljarder euro (till upplupet anskaffningsvärde). Innehaven av säkerställda obligationer stod för mindre än 1 procent (6 miljarder euro) av det totala innehavet, företagssektorns innehav stod för 3 procent (45 miljarder euro) och den offentliga sektorns innehav för 97 procent (1 600 miljarder euro).^[15] Den vägda genomsnittliga löptiden för PEPP:s värdepappersinnehav i den offentliga sektorn uppgick till 7,14 år i slutet av 2024.

Eurosystemet fortsatte att omfördela de återstående köpen av företagspapper mot emittenter med bättre klimatprestanda. Under 2024 publicerade ECB sin andra klimatrelaterade finansiella redovisning och utökade tillämpningsområdet till att omfatta även Eurosystemets portföljer av offentliga värdepapper och säkerställda obligationer som innehas för penningpolitiska syften (inom både APP och PEPP), med ett avsnitt för ECB:s valutareserver – se avsnitt 11.5. ECB publicerade även sin andra redovisning av klimatrelaterade upplysningar om icke-penningpolitiska portföljer, närmare bestämt ECB:s pensionsfondsportfölj för sin personal samt portfölj för egna medel.

Det gradvisa upphörandet av återinvesteringar genomfördes smidigt och absorberades väl av finansmarknaderna.^[16]

Inlösen av värdepapper från den privata sektorn inom APP och PEPP uppgick till 74 miljarder euro 2024, medan inlösen av värdepapper från den offentliga sektorn inom PSPP och PEPP totalt uppgick till 466 miljarder euro. Återinvesteringarna inom PEPP uppgick till 2,6 miljarder euro för värdepapper från den privata sektorn och 157 miljarder euro för värdepapper från den offentliga sektorn. Återinvesteringsköpen av företagsobligationer och säkerställda obligationer inom PEPP gjordes på grundval av referensvärden som återspeglade marknadskapitaliseringen av alla godtagbara utestående företagsobligationer respektive säkerställda obligationer. Med tanke på att inlösenbeloppen var omfattande och ojämnt fördelade utjämnades återinvesteringarna i den offentliga sektorn mellan jurisdiktioner och över tid för att säkerställa en regelbunden och balanserad marknadsnärvaro, med vederbörlig hänsyn till marknadens prisbildning och funktionssätt. Denna utjämningsmekanism ledde till att PEPP-innehaven tillfälligt avvek från fördelningen enligt Eurosystemets fördelningsnyckel, men detta återställdes till stor del i slutet av utjämningsperioden, som är det kalenderår då inlösen äger rum.^[17]

De tillgångar som förvärvats inom PSPP, CSPP, CBPP3 och PEPP fortsatte att göras tillgängliga för värdepappersutlåning för att stödja likviditeten på obligations- och repomarknaden. Under 2024 förbättrades tillgången till säkerheter betydligt jämfört med de föregående åren, vilket återspeglades i lägre utlåningsvolymer.

Utvecklingen inom Eurosystemets refinansieringstransaktioner

Vid utgången av 2024 var det utestående beloppet för Eurosystemets refinansieringstransaktioner 34 miljarder euro, en minskning med 376 miljarder euro jämfört med utgången av 2023. Denna förändring återspeglar framför allt avslutandet av TLTRO III-serien, där frivilliga återbetalningar och transaktioner som förföll till betalning uppgick till 392 miljarder euro. Den viktade genomsnittliga löptiden för utestående refinansieringstransaktioner i Eurosystemet minskade därmed från 5,2 månader vid utgången av 2023 till 1,3 månader vid utgången av 2024.

Utveckling i godtagbara omsättbara tillgångar och mobiliserade säkerheter

Det nominella värdet av omsättbara tillgångar som är godtagbara som säkerheter för Eurosystemets refinansieringstransaktioner ökade med 526 miljarder euro under 2024 och nådde 19 300 miljarder euro i slutet av året (diagram 2.3). Den största tillgångsklassen utgjordes fortfarande av statspapper (10 400 miljarder euro). Andra större tillgångsslag omfattade icke-säkerställda bankobligationer (2 200 miljarder euro), företagsobligationer (2 000 miljarder euro) och säkerställda bankobligationer (1 9 miljarder euro). Regionala värdepapper (644 miljarder euro), värdepapper med bakomliggande tillgångar (617 miljarder euro) och andra omsättbara tillgångar (1 600 miljarder euro) stod vardera för en mindre del av de godtagbara tillgångarna.

Diagram 2.3

Utveckling i godtagbara omsättbara tillgångar

(miljarder euro)

Under 2024 minskade mobiliserade säkerheter med 231 miljarder euro till 1 500 miljarder euro (diagram 2.4). Detta motsvarar 60 procent av nettominskningen i det utestående beloppet för Eurosystemets refinansieringstransaktioner under året. Över hälften av nedgången i mobiliserade säkerheter inträffade efter förfallet av TLTRO III-transaktionen i mars 2024, vilket stod för mer än 135 miljarder euro i demobiliserade säkerheter. Under resten av året var det totala värdet för mobiliserade säkerheter relativt stabilt. Sett till utvecklingen per tillgångsslag noterades den största nedgången för kreditfordringar, följt av värdepapper med bakomliggande tillgångar, säkerställda bankobligationer och företagsobligationer.

Diagram 2.4

Utveckling i mobiliserade säkerheter

(miljarder euro)

Översyn av ramverk för ytterligare kreditfordringar och relaterade typer av säkerheter

I november 2024 tillkännagav ECB ändringar i Eurosystemets ramverk för säkerheter i fråga om ”ytterligare kreditfordringar” och relaterade typer av säkerheter.^[18] Dessa ändringar syftar till att främja att ramverket för säkerheter blir mer harmoniserat, flexibelt och riskeffektivt, samtidigt som det är lika omfattande som förut. I linje med dessa målsättningar beslutade ECB-rådet att integrera vissa tillfälliga åtgärder i det allmänna ramverket för säkerhet och att parallellt med detta avsluta sådana tillfälliga åtgärder för säkerheter som inte längre behövs, även med tanke på att de sista TLTRO-transaktionerna förfaller och att det samlade behovet av säkerheter därför minskar.^[19]

De tillfälliga åtgärder som kommer att integreras i det allmänna ramverket är att följande tillgångsslag godkänns som säkerheter: i) värdepapper med bakomliggande tillgångar som har kreditkvalitetssteg 3 som näst bästa kreditbetyg på Eurosystemets harmoniserade kreditvärderingsskala och som uppfyller godtagbarhetskriterierna i riktlinjen om tillfälliga åtgärder som berör säkerheter (”det tillfälliga ramverket”)^[20] och ii) omsättbara tillgångar i amerikanska dollar, brittiska pund och japanska yen. Utöver detta kommer de nationella centralbankernas statistiska interna kreditbedömningssystem att godkännas som ytterligare kreditbedömningskälla (se avsnitt 2.3).

ECB kommer att fortsätta fasa ut sådana tillfälliga krisrelaterade lättnadsåtgärder för säkerheter som inte längre behövs, baserat på sina tidigare beslut den 24 mars 2022 och 30 november 2023. De åtgärder som ska upphöra omfattar följande poster avseende tillgångsslag som har varit godtagbara enligt det tillfälliga ramverket: i) privatpersoner som godtagbara gäldenärer, och pooler av kreditfordringar som har bakomliggande tillgångar i form av fastigheter som godkända tillgångsslag, för ytterligare kreditfordringar, ii) enskilda kreditfordringar med en kreditkvalitet under kreditkvalitetssteg 3, och iii) valutalån i amerikanska dollar, brittiska pund och japanska yen. Vidare kommer ECB att fasa ut de tillfälliga lättnaderna av vissa tekniska krav för ytterligare kreditfordringars godtagbarhet. Detta rör sig exempelvis om kreditfordringar som omfattas av en covid-19-relaterad partiell garanti från den offentliga sektorn. Vidare kommer godtagbarheten upphöra att gälla för skuldförbindelser med säkerhet i inteckning och icke-omsättbara skuldinstrument med säkerhet i godtagbara kreditfordringar, vilka har varit godtagbara enligt riktlinjen om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (riktlinjen om den allmänna dokumentationen)^[21],[22].

Utöver dessa beslut gav ECB-rådet relevanta kommittéer i Eurosystemet i uppdrag att förbereda den framtida integreringen av pooler med icke-finansiella företags kreditfordringar i det allmänna ramverket, inklusive ett lämpligt ramverk för riskkontroll och alla nödvändiga tekniska krav.

Dessa förändringar kommer att säkerställa att det finns ett omfattande ramverk för säkerheter vad gäller refinansieringstransaktioner, vilka även fortsättningsvis kommer att genomföras med fastränteauktioner med full tilldelning, och kommer att bidra till att säkerställa att ECB:s penningpolitik även i framtiden genomförs på ett effektivt, kraftfullt, flexibelt och ändamålsenligt sätt, i linje med det reviderade operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken.

2.3 Hanterar finansiella risker i penningpolitiska instrument

Eurosystemet hanterar fortlöpande finansiella risker i samband med att det genomför sina penningpolitiska transaktioner. Syftet med riskhanteringsfunktionen är att uppnå riskeffektivitet, dvs. att uppnå de penningpolitiska målen med lägsta möjliga risk.^[23]

ECB lämnade sina styrräntor oförändrade under första delen av 2024 för att säkerställa att inflationen inom rimlig tid återgick till det medelfristiga tvåprocentsmålet (se avsnitt 2.1). Detta innebar att kostnaderna för skulder i balansräkningarna för Eurosystemets centralbanker hölls på en hög nivå, samtidigt som centralbankerna fortfarande hade låga intäkter från sina värdepappersportföljer i APP och PEPP samt TLTRO III. Obalansen ledde till ett negativt räntenetto för de flesta centralbankerna i Eurosystemet. För vissa av dessa centralbanker kan det negativa räntenettot kvittas mot finansiella buffertar som har byggts upp under tidigare år. Eventuella förluster som inte kan kvittas kan bokföras på balansräkningen för respektive centralbank. Sådana förluster kommer då att kvittas med framtida vinster. De kommer inte att påverka Eurosystemets förmåga att uppnå sitt prisstabilitetsmandat och fungera effektivt. Över tid väntas Eurosystemet få bättre lönsamhet efterhand som ränteobalansen mellan tillgångar och skulder minskar.^[24] I enlighet med de principer som fastställdes i samband med ändringarna i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken som tillkännagavs av ECB-rådet i mars 2024 (se ruta 2) kommer styrsystemet att på lång sikt bevara den finansiella sundheten i Eurosystemets balansräkning och stödja centralbankens oberoende.

Den största förändringen i Eurosystemets ramverk för riskhantering under 2024 var att dess kreditbedömningssystem för säkerheter diversifierades ytterligare. Riskerna inom APP och PEPP fortsatte att hanteras enligt de fastställda ramverken för riskkontroll, medan återinvesteringarna gradvis fasades ut.

Diversifiering av kreditbedömningssystem som används för att bedöma säkerheter

Under 2024 integrerades ytterligare ett kreditbedömningssystem i Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF). ECAF är ett av de verktyg som används för att begränsa kreditrisken för tillgångar som används i penningpolitiska transaktioner. Det definierar förfaranden, regler och metoder som säkerställer att Eurosystemets krav på höga kreditkrav för alla godtagbara tillgångar uppfylls. ECAF använder kreditbedömningssystem från någon av följande tre källor: externa institut för kreditbedömning (så kallade externa kreditvärderingsinstitut eller ECAI), interna kreditbedömningssystem hos nationella centralbanker och motparternas interna ratingsystem.

Sedan Scope Ratings GmbH under 2023 hade godkänts som det femte externa institutet för kreditbedömning, slutfördes under 2024 processen med att integrera dess kreditbedömningar i Eurosystemets IT-infrastruktur. Från och med den 16 december 2024 började Eurosystemet använda kreditbedömningar från Scope Ratings GmbH för att bedöma kreditkvaliteten för omsättbara tillgångar som ska lämnas som säkerhet för penningpolitiska transaktioner. Dessa bedömningar används nu parallellt med bedömningar från de redan godkända externa instituten för kreditbedömning (Morningstar DBRS, Fitch Ratings, Moody’s och S&P Global Ratings) och omfattar bedömningar av värdepapper med bakomliggande tillgångar, för vilka Scope Ratings GmbH under 2024 har konstaterats uppfylla Eurosystemets godtagbarhetskrav.

ECB-rådet beslutade även att de statistiska interna kreditbedömningssystem (S-ICA) som används av Eurosystemets nationella centralbanker skulle införas i det allmänna ramverket för säkerheter avseende penningpolitik Som respons på covid-19-pandemin hade ECB-rådet i april 2020 beslutat att utöka de kreditbedömningssystem som kunde användas i de nationella centralbankernas ramverk för ytterligare kreditfordringar, bland annat med de nationella centralbankernas egna konservativa tillvägagångssätt för kreditbedömningar. Utöver sina vanliga interna kreditbedömningssystem, som också behöver expertbedömas, började därefter vissa nationella centralbanker att använda statistiska interna kreditbedömningssystem, där kreditvärdigheten för gäldenärer/borgensmän från icke-finansiella företag med ytterligare kreditfordringar bedöms enligt det tillfälliga ramverket för säkerheter (se avsnitt 2.2.4) och då främst med kvantitativa metoder. Den 19 december 2024 godkände ECB-rådet ett harmoniserat ramverk för statistiska interna kreditbedömningssystem, vilket innebär att dessa system kommer att godtas som en ytterligare kreditbedömningskälla i det allmänna ramverket för säkerheter.^[25] Alla befintliga statistiska interna kreditbedömningssystem behöver säkerställa att de uppfyller kraven i detta harmoniserade ramverk. Statistiska interna kreditbedömningssystem bidrar till att säkerställa ett brett spektrum av säkerheter, däribland säkerheter som bygger på bankutlåning till företagssektorn, särskilt små och medelstora enheter.

Hanterar risker vid tillgångsköp inom APP och PEPP

Under 2024 fortsatte förfallen av värdepapper inom PEPP att återinvesteras, först fullt ut och därefter delvis. Inom APP har förfall av värdepapper inte återinvesterats sedan av mitten av 2023 (se avsnitt 2.2.1). Båda programmen, som genomförs för penningpolitiska syften, omfattar olika typer av tillgångsslag, närmare bestämt värdepapper från den offentliga sektorn och företagssektorn samt värdepapper med bakomliggande tillgångar och säkerställda obligationer. De finansiella riskerna med dessa program hanteras med hjälp av särskilda ramverk, där man beaktar de politiska målen med respektive program samt riskprofiler för olika tillgångsslag. Ramverken omfattar kriterier för att tillgångarna ska vara godtagbara för köp, kreditriskbedömningar samt förfaranden för tillbörlig aktsamhet, prissättningsstrukturer, referensvärden och limiter. Liksom under nettotillgångsfasen kommer de att fortsätta att gälla för innehaven så länge de finns kvar i Eurosystemets balansräkning. Huvuddragen i dessa ramverk sammanfattas i avsnitt 2.3 i ECB:s årsrapport 2022, tabell 2.1 och gäller fortfarande.

Ruta 2
2024 års översyn av det operativa styrsystemet

ECB:s operativa styrsystem är den uppsättning instrument och förfaranden, inbegripet marknadsoperationer och stående faciliteter, som används för att genomföra ECB-rådets penningpolitiska inriktning. Syftet med det operativa styrsystemet är att styra de korta penningmarknadsräntorna i linje med de styrräntor som fastställs av ECB-rådet för att på så sätt tillhandahålla den avsedda penningpolitiska inriktningen.

I december 2022 tillkännagav ECB att det skulle göras en översyn av det operativa styrsystemet för att säkerställa att det fortfarande var lämpligt i en miljö med gradvis minskande likviditet efterhand som Eurosystemets balansräkning normaliserades. Den nuvarande stocken av penningpolitiska tillgångar förser banksystemet med rikliga nivåer av överskottslikviditet (diagram A).

Diagram A

Utveckling av Eurosystemets balansräkning

(1 000 miljarder euro)

Den 13 mars 2024 enades ECB-rådet om ett antal principer som ska vägleda det kommande genomförandet av penningpolitiken. Dessa principer handlar om det operativa styrsystemets ändamålsenlighet och effektivitet för att genomföra den önskade penningpolitiska inriktningen, dess robusthet för olika konfigurationer av penningpolitiken samt olika finansiella och likviditetsrelaterade miljöer, dess flexibilitet att tillgodose behoven hos den stora och heterogena banksektorn i euroområdet och dess förenlighet med smidiga och välfungerande marknader (principen om en öppen marknadsekonomi). I den mån olika konfigurationer av det operativa styrsystemet på samma sätt kan säkerställa ett effektivt genomförande av den penningpolitiska inriktningen, ska styrsystemet dessutom underlätta för ECB att uppnå sitt sekundära mål, att stödja den allmänna ekonomiska politiken i EU – särskilt omställningen till en grön ekonomi – utan att åsidosätta ECB:s primära mål att upprätthålla prisstabilitet.

I linje med dessa principer enades ECB-rådet om följande uppsättning av huvudparametrar och huvuddrag för sitt operativa styrsystem.

• ECB-rådet kommer att fortsätta styra den penningpolitiska inrättningen genom räntan på inlåningsfaciliteten.
• Eurosystemet kommer att tillhandahålla likviditet genom en bred uppsättning instrument.
• Huvudsakliga refinansieringstransaktioner kommer att fortsätta att genomföras genom fastränteauktioner med full tilldelning. De är avsedda att spela en central roll för att tillgodose bankernas likviditetsbehov och används av motparterna som en integrerad del av ett smidigt genomförande av penningpolitiken.
• De långfristiga refinansieringstransaktionerna på tre månader kommer även fortsättningsvis att genomföras genom fastränteauktion med full tilldelning.
• Från och med den 18 september 2024 skulle räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner justeras så att spreaden mellan denna ränta och räntan på inlåningsfaciliteten skulle fastställas till 15 punkter. Räntan på utlåningsfaciliteten skulle justeras så att spreaden mellan denna ränta och räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner skulle ligga oförändrat på 25 punkter.
• Nya strukturella långfristiga refinansieringstransaktioner och en strukturell portfölj med värdepapper kommer att införas längre fram när Eurosystemets balansräkning börjar växa varaktigt igen, med beaktande av tidigare obligationsinnehav.
• Kassakravsprocenten för att fastställa bankernas kassakrav ligger oförändrat på 1 procent. Förräntningen av kassakrav är oförändrat 0 procent.
• Ett brett ramverk för säkerheter kommer att bibehållas för refinansieringstransaktioner.

På basis av de erfarenheter som gjorts kommer ECB-rådet att under 2026 se över huvudparametrarna för det operativa styrsystemet och är redo att justera ramverkets utformning och parametrar tidigare om det behövs, för att säkerställa att penningpolitiken alltjämt genomförs i enlighet med fastställda principer.

3 Den europeiska finanssektorn: förhöjda sårbarheter för den finansiella stabiliteten i en volatil miljö

Under 2024 hade euroområdet fortfarande förhöjda risker och sårbarheter i fråga om den finansiella stabiliteten. Farhågorna gällde först att inflationen fortfarande låg alltför högt, men kom sedan mer att handla om ökade nedåtrisker för tillväxt. Utöver detta var de geopolitiska riskerna och osäkerheten kring den ekonomiska politiken på uppåtgående, vilket ökade sannolikheten för att extrema händelser skulle inträffa. I detta sammanhang försökte de nationella myndigheterna säkerställa att det fanns tillräckligt med utrymme för makrotillsyn för att motverka eventuella risker som skulle kunna materialiseras. Den relaterade uppbyggnaden av buffertar som kan frigöras underlättades av bankernas förhöjda lönsamhet, vilket bidrog till att bankerna var fortsatt motståndskraftiga efter tidigare års framsteg och sin fortlöpande tillsynsdialog. Betydande framsteg gjordes med att slutföra ett robust regelverk för den finansiella sektorn – vilket framför allt handlade om att de slutliga Basel III-reformerna införlivades i EU-rätten för banker samt att förberedande arbete utfördes i fråga om finansiell förmedling utanför banksektorn (NBFI) och kapitalmarknadsunionen.

3.1 Den finansiella stabiliteten 2024

Under 2024 hade euroområdet fortfarande förhöjda sårbarheter för den finansiella stabiliteten, där de främsta riskerna växlade: från en oro för att inflationen fortfarande låg alltför högt till farhågor om tillväxten. Efterhand som konsumentprisinflationen lättade, vände räntecykeln i euroområdet och flera andra större utvecklade ekonomier. Lägre referensräntor bidrog överlag till att sänka finansieringskostnaderna, även om det fortfarande förekom en del sårbarheter kopplade till att vissa låntagare hade begränsad förmåga att betala sina skulder. I vissa euroländer ökade sårbarheterna på statsnivå i och med de finanspolitiska utmaningarna och farhågorna om låg produktivitet som bidrog till svag ekonomisk tillväxt. Samtidigt var de geopolitiska riskerna och osäkerheten kring den ekonomiska politiken på uppåtgående. Trots detta och viss kortvarig volatilitet var de finansiella marknaderna och banksystemet fortsatt robust. Dessa episoder med volatilitet visade dock att det fanns underliggande sårbarheter i det finansiella systemet vid en negativ dynamik. Utsikterna för den finansiella stabiliteten i euroområdet var därför fortsatt svaga.

Även om sårbarheterna på statsnivå fortfarande var begränsade för euroområdet som helhet, ökade de för vissa länder under 2024. Oro uppstod i fråga om statsskuldens hållbarhet till följd av geopolitisk och politisk osäkerhet samt höga statsskulds- och underskottsnivåer i vissa länder mot bakgrund av en trög trendmässig tillväxt. Detta ledde till större spreadar mellan statsobligationer för vissa länder – framför allt Frankrike efter sommarens val och en period av politisk osäkerhet – vilket kulminerade i försämrad kreditvärdighet mot slutet av året. Med tanke på oron i fråga om euroområdets tillväxt och produktivitet på medellång sikt skulle höga upplåningskostnader och svaga finanspolitiska fundamenta kunna minska ländernas finanspolitiska utrymme för att stödja sina ekonomier mot framtida negativa chocker. Vidare skulle högre räntor på statsobligationer som utgör riktmärken kunna få återverkningar på den bredare ekonomin.

Överlag var företagssektorn i euroområdet fortsatt motståndskraftig under 2024. Höga räntor fortsatte att tynga lönsamheten, vilket ledde till att antalet konkurser ökade betydligt i vissa sektorer och länder, även om konkursgraden fortfarande var låg. Små och medelstora företags skuldbetalningsförmåga föreföll vara särskilt sårbar för en vikande ekonomisk aktivitet och höga upplåningskostnader. Samtidigt drabbades sektorn för kommersiella fastigheter under året av ytterligare förluster till följd av både konjunkturella och strukturella utmaningar. Sektorns relativt måttliga storlek ledde dock till att detta inte fick någon systempåverkan på banksektorn.

Sårbarheterna i euroområdets hushållssektor lättade till följd av lägre skuldnivåer, motståndskraftiga arbetsmarknader, stark inkomsttillväxt och ett högt sparande. Skuldbetalningsförmågan var dock ansträngd för hushåll med låga inkomster och rörliga bolån och skulle kunna undergrävas ytterligare om tillväxten avtar och arbetsmarknaderna försvagas. Marknaderna för bostadsfastigheter var fortsatt stabila, dock med kvardröjande risker för dem med högre nivåer av bolåneskulder och övervärderade fastighetsmarknader.

Finansmarknaderna i euroområdet och i världen upplevde flera episoder av volatilitet under 2024, till följd av ökad makrofinansiell och geopolitisk osäkerhet. Även om spridningseffekterna till euroområdet var begränsade, visade dessa episoder på finansmarknadernas underliggande sårbarheter. Rekordlåga aktieriskpremier och komprimerade spreadar på företagsobligationer indikerar att investerare kan ha undervärderat sannolikheten för negativa scenarier. Aktiemarknadskapitaliseringens höga koncentration till en handfull teknikföretag i USA väckte också farhågor om en AI-relaterad tillgångsprisbubbla och gjorde portföljerna mer sårbara för plötsliga priskorrigeringar och förstärkningsdynamik (se ruta 3). Med de globala aktiemarknadernas fördjupade integration var marknadens risksentiment mycket känsligt för negativa överraskningar, vilket ökade potentialen för skarpa marknadskorrigeringar och negativa globala spridningseffekter.

Från och med början av 2023 hade bankerna i euroområdet haft ett kärnprimärkapital på omkring 15 procent, vilket gav dem goda förutsättningar att upprätthålla motståndskraften genom flera perioder av osäkerhet under 2023 och 2024. Även om portföljer med små och medelstora företag och kommersiella fastigheter redovisade förluster i vissa euroländer under 2024, var andelen nödlidande lån nära nog rekordlåg och bankernas solida kapital- och likviditetsbuffertar gjorde att de enkelt kunde absorbera eventuella förluster. Bankerna fortsatte också att visa en stark lönsamhetstillväxt, till följd av bland annat höga nettoräntemarginaler och lägre driftskostnader.

NBFI-sektorn var fortsatt motståndskraftig mot marknadsvolatilitet under 2024 och fortsatte att stödja marknadsbaserad finansiering i euroområdet för alla kategorier av kreditrisk. Sårbarheter i fråga om koncentrerade exponeringar, likviditetsobalanser och hög skuldsättningsgrad i delar av investeringsfondssektorn var dock fortfarande en källa till oro. Värderingschocker skulle kunna leda till plötsliga fondutflöden och marginalsäkerhetskrav, som förstärker den negativa marknadsdynamiken och skapar spridningseffekter till andra delar av det finansiella systemet. Denna risk var särskilt påtaglig eftersom icke-banksektorns portföljer omfattades av en ökad kreditrisk i ett läge med geopolitisk osäkerhet och försvagad ekonomisk tillväxt.

Flera strukturella problem, bland annat klimatrelaterade risker och brister i fråga om cybersäkerhet, fortsatte att tynga den finansiella stabiliteten och skulle kunna förstärka befintliga sårbarheter. Den ökande geopolitiska fragmenteringen väckte också farhågor om en tillbakagång av den globala ekonomiska, handelsrelaterade och finansiella integration som har uppnåtts så här långt. Sådana strukturella sårbarheter manar till försiktighet eftersom de ökar potentialen för ytterligare volatilitet, särskilt om de skulle materialiseras under en period av cyklisk svaghet och skapa negativa återkopplingsloopar.

3.2 Makrotillsyn – säkerställer motståndskraft i tider med motvind och osäkerhet

ECB har i uppdrag att bedöma de nationella myndigheternas förslag till makrotillsynsrelaterade kapitalåtgärder för banker i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM). Framför allt har ECB befogenhet att vid behov vidta strängare kapitalåtgärder. ECB, som under 2024 noga har följt de olika ländernas makrotillsynsinriktning, såg dock inget behov av detta eftersom flera länder redan hade infört nya makrotillsynsåtgärder för att stärka banksystemens motståndskraft mot ackumulerade sårbarheter och nedåtrisker.

Viktigt att fortsätta upprätthålla det finansiella systemets motståndskraft

I juni 2024 kom ECB-rådet med ett uttalande där de nationella makrotillsynsmyndigheterna uppmanades att behålla nuvarande kapitalbuffertkrav för att upprätthålla banksektorns motståndskraft och säkerställa att det finns buffertar om banksektorn eller de makrofinansiella förhållandena skulle försämras. I uttalandet konstaterades också att det fortfarande vore önskvärt att vissa länder inför krav på utökade kapitalbuffertar som kan frigöras för att hantera sårbarheter och stärka utrymmet för makrotillsyn, samtidigt som de rådande förhållandena inom banksektorn begränsade riskerna för procyklikalitet. ECB-rådet uppmanade även de nationella myndigheterna att behålla de befintliga låntagarbaserade åtgärderna för att upprätthålla sunda och hållbara lånekrav. I december 2024 stärkte ECB sitt ramverk för bedömning av kapitalbuffertar för andra systemviktiga institut i syfte att beakta den systembetydelse som dessa institut har för bankunionen som helhet. Den förbättrade golvmetoden ska ha genomförts fullt ut senast den 1 januari 2028.^[26]

Mot denna bakgrund fortsatte de nationella myndigheterna att under 2024 skärpa makrotillsynen för att stärka bankernas motståndskraft, och samtliga länder i bankunionen hade i slutet av året infört någon form av krav på buffertar som kan frigöras. Detta underlättades av bankernas lönsamhet och kapitalutrymme, som fortfarande var högt i genomsnitt. Under 2024 tillkännagav tre euroländer att de införde den kontracykliska kapitalbufferten, medan ett land tillkännagav att det införde systemriskbufferten.^[27] Detta återspeglar det arbete som många nationella myndigheter nu utför för att förbättra utrymmet för makrotillsyn i form av kapitalbuffertar som kan frigöras, även när förutsättningarna för cykliska risker i deras länder inte pekar på att det skulle finnas en förhöjd risk.^[28] Vissa länder anpassade också O-SII-buffertnivåerna för enskilda institut sedan golvmetoden för andra systemviktiga institut hade genomförts fullt ut den 1 januari 2024. Utöver de kapitalbaserade åtgärderna tillkännagav två länder att de skulle införa låntagarbaserade åtgärder, vilket innebär att 17 länder nu har sådana åtgärder på plats.^[29]

ECB informerade om sina analyser av och synpunkter på aktuella makrotillsynsfrågor under 2024. I kapitlen om makrotillsyn i maj- och novembernumren av Financial Stability Review underströk ECB sitt starka stöd till regleringsinitiativ som syftar till att skapa utrymme för makrotillsyn samt att göra EU:s makrotillsynsramverk för banker mer effektivt och ändamålsenligt.^[30] ECB fortsatte också att analysera konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av de rättsliga initiativen för att införa extraordinära skatter för kreditinstitut och framförde sina farhågor i tre yttranden.^[31] Slutligen framhöll ECB återigen hur viktigt det är att stärka makrotillsynsramverket för icke-banker för att se till att de kan tillhandahålla en stabil finansieringskälla under hela den finansiella cykeln (se avsnitt 3.4).

Samarbete med Europeiska systemrisknämnden

ECB handhar sekretariatet för Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och tillhandahåller analys-, statistik-, logistik- och administrationsstöd.^[32] Utöver detta regelbundna stöd fortsatte ECB att under 2024 på ett betydande sätt bidra till ESRB:s arbete. Detta inbegrep ett delat ordförandeskap för ESRB:s arbetsgrupp för instrument (IWG), dess arbetsgrupp för analys (AWG) och dess särskilda arbetsgrupp för stresstestning. ECB:s analys- och modelleringskompetens kom till extra stor nytta när den särskilda arbetsgruppen för stresstestning utarbetade det negativa scenariot för Europeiska bankmyndighetens (EBA) EU-omfattande stresstester 2025 samt när den genomförde det första likviditetsstresstestet som omfattade hela EU:s finansiella system. I samband med detta var ECB också medordförande för en grupp som utarbetade ett ramverk för övervakning av systemisk likviditetsrisk.

Tillsammans med ESRB har ECB även skrivit en rapport om medlemsstaternas ökade utnyttjande av den kontracykliska kapitalbufferten för att bygga upp motståndskraft tidigt under den finansiella cykeln och på så sätt minska effekterna av kreditåtstramningar.^[33] ECB fortsatte även att stödja ESRB:s arbete inom en rad olika områden, bland annat i) makrotillsynsverktyg för cyberresiliens,^[34] ii) övervakning av sårbarheter kopplade till finansiell förmedling utanför banksektorn (NBFI),^[35] iii) sårbarheter inom fastighetssektorn och uppföljande arbete rörande ESRB:s rekommendation från 2023 om kommersiella fastigheter,^[36],[37] iv) vilka konsekvenser ränteändringar får för makrotillsynen och v) vilka konsekvenser den ökande osäkerheten och de framväxande riskerna får för makrotillsynen (framför allt i förhållande till den geopolitiska, klimatrelaterade och tekniska utvecklingen). Slutligen genomförde högnivågruppen för översynen av ESRB en andra översyn av ESRB-förordningen^[38], där man gick igenom ESRB:s arbete och erfarenheter under det senaste decenniet. Gruppen lade fram förslag till hur ESRB skulle kunna få bättre kapacitet för makrotillsyn, framför allt genom en mer samlad systemriskbedömning där sammanlänkningar, ömsesidiga beroenden och spridningseffekter beaktas.^[39] Mer ingående information finns på ESRB:s webbplats och i dess årsrapporter.

3.3 Mikrotillsyn för att säkerställa att enskilda banker är säkra och sunda

De europeiska bankerna var fortsatt motståndskraftiga under 2024. Bankerna under ECB:s direkta tillsyn upprätthöll solida kapital- och likviditetspositioner. Under tredje kvartalet 2024 låg den samlade kärnprimärkapitalrelationen på 15,72 procent och de övergripande likviditetsförhållandena var fortsatt gynnsamma. Andelen nödlidande lån var omkring 2,3 procent under tredje kvartalet 2024, nära den lägsta nivån någonsin. Bankerna hade fortsatt god lönsamhet, vilket främst berodde på det högre ränteläget.

Bankerna ställdes dock inför en längre period av ihållande geopolitiska spänningar, som kännetecknas av hög osäkerhet och ökad volatilitet, samt ett utmanade risklandskap som också inbegrep klimat- och miljörelaterade risker. ECB fortsatte därför att inrikta sitt tillsynsarbete på att de interna kontrollfunktionerna och styrningsformerna ska vara ändamålsenliga samt på att säkerställa att bankerna under tillsyn har tillräckligt med kapital för att klara trovärdiga negativa scenarier.

Mot denna bakgrund ledde 2024 års översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) inte till några större förändringar av bankernas betyg eller de övergripande pelare 2-kraven. De samlade kapitalkraven och vägledningarna ökade något till 15,6 procent av de riskvägda tillgångarna, en uppgång från 15,5 procent 2023.^[40]

Under 2024 fortsatte ECB:s banktillsyn att lägga stort fokus på kreditriskhantering genom att åtgärda brister i IFRS 9-ramverken och genomföra riktade granskningar av fastigheter och portföljerna med små och medelstora företag för att begränsa försämringen av tillgångskvalitet. Brister i aggregeringen och rapporteringen av riskdata, som hindrar ett effektivt beslutsfattande, gjorde det nödvändigt med större tillsynsinsatser för att förbättra bankernas informationssystem och åtgärda brister i IT-säkerheten. Operativa risker och IKT-risker var fortfarande en källa till oro och visade på behovet av att påskynda digitaliseringen och stärka cyberresiliensen. ECB avslutade ett stresstest om cyberresiliens som visade att bankerna hade respons- och återställningsrutiner, men att det fortfarande fanns utrymme för förbättringar. Vad gäller klimat- och miljörelaterade risker fortsatte ECB att övervaka hur bankerna har klarat de tidsfrister de fick 2022 om att alla tillsynsförväntningar ska vara uppfyllda vid utgången av 2024. Liksom under 2023 följdes tillsynen upp med fortlöpande dialog, återkopplingsbrev samt, vid behov, bindande tillsynsbeslut med föreläggande om vite.^[41] ECB använde sig också av framåtblickande verktyg för att bedöma om bankernas finansiering var i linje med EU:s klimatmål.

Under 2024 fortsatte ECB:s banktillsyn att tillämpa en riskbaserad och agil strategi. I maj beslöt tillsynsnämnden att inleda en reform av ÖUP för att i) sätta riskbedömningar i fokus genom att stärka det fleråriga tillvägagångssättet, ii) samordna tillsynsaktiviteterna bättre, iii) använda hela verktygslådan för tillsyn, iv) förbättra kommunikationen, v) göra metoderna stabila och vi) utnyttja IT-system och analys mer effektivt. ECB och EBA inrättade en kommitté för gemensam bankrapportering för att harmonisera och integrera banksektorns datarapportering, med syftet att uppnå ökad effektivitet och reducera kostnaderna.

Den 6 november 2024 firade SSM tioårsjubileum. Med anledning av detta hade hela året utsetts till ett ”integrationsår” med ett antal specialevenemang, bland annat lanseringen av det första grundutbildningsprogrammet för SSM. Detta program är en del av den utbildning som SSM erbjuder och syftar bland annat till att främja en enhetlig tillsynskultur inom den europeiska banktillsynen.

ECB:s tillsynsprioriteringar för 2025–2027 syftar till att i) förbättra bankernas förmåga att bedöma och hantera makrofinansiella hot, särskilt geopolitiska chocker, ii) säkerställa att de effektivt och snabbt åtgärdar bestående brister som har identifierats tack vare en noggrann tillsyn, iii) ge dem möjligheter att hantera nya utmaningar som uppstår genom digitalisering och användning av ny teknik.

Inom ramen för sitt kontinuerliga arbete för ökad transparens tog ECB under 2024 vederbörlig hänsyn till de kommentarer som kom in under det offentliga samrådet om ECB:s reviderade vägledning för interna modeller. Den slutliga reviderade vägledningen för interna modeller publicerades sedan i februari 2024. Under året inledde ECB även offentliga samråd om sitt utkast till vägledningen om styrning och riskkultur, sin vägledning om utkontraktering av molntjänster till molntjänstleverantörer och den reviderade handboken om de alternativ och det handlingsutrymme som ges tillsynsmyndigheter genom unionsrätten. ECB publicerade även en omfattande metod för att bedöma ränte- och kreditspreadrisker samt uppdaterade ÖUP-metoden i fråga om operativ risk och IKT-risk. Slutligen publicerade ECB bästa praxis i fråga om eftermodellsjusteringar för avsättningar enligt IFRS 9 och riskhantering av intradagslikviditet.

ECB utfärdade sanktioner mot tre banker under 2024.^[42]

Den 5 juni 2024 utnämnde ECB-rådet tre nya ECB-företrädare till tillsynsnämnden: Sharon Donnery, Pedro Machado och Patrick Montagner.

Mer ingående information finns på ECB:s webbplats för banktillsyn och i ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2024.

3.4 ECB:s bidrag till europeiska och globala politiska initiativ

Under 2024 gjordes betydande framsteg med att förbättra regelverket för den finansiella sektorn. ECB bidrog till genomförandet av de sista Basel III-reformerna i EU samt till förslaget för att stärka EU:s ramverk för krishantering och insättningsgaranti. Viktiga framgångar nåddes också i fråga om regleringen av kryptotillgångar, med ökat fokus på själva genomförandet, samt projektet för en digital euro. Samtidigt deltog ECB i de pågående policydebatterna och förberedelserna inför ytterligare lagstiftningsarbete om finansiell förmedling utanför banksektorn (NBFI) och kapitalmarknadsunionen.

Viktig händelseutveckling i regelverket för banker

Den reviderade kapitalkravsförordningen^[43] och det reviderade kapitalkravsdirektivet^[44] – ofta kallade EU:s bankpaket – antogs formellt och offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 19 juni 2024. Med dessa båda rättsakter införlivades framför allt de sista Basel III-reformerna i EU-rätten, vilket innebär att EU:s banksystem blir ännu mer motståndskraftigt mot olika risker. Lådan med tillsynsverktyg utökades också för att kunna hantera klimatrelaterade risker och andra hållbarhetsrisker. ECB bidrog till bankpaketet genom att tillhandahålla teknisk expertis till trepartsdialogen mellan Europeiska kommissionen, EU-rådet och Europaparlamentet. Utöver detta fortsatte ECB att bistå tillsynsmyndigheterna, särskilt EBA, med att börja genomföra delar av bankpaketet, t.ex. genom samrådsprocesser om relaterade tekniska genomförandestandarder och tekniska tillsynsstandarder. Överväganden om konkurrens på lika villkor ledde till att genomförandet av Basel-reglerna om marknadsrisk i EU, närmare bestämt att göra rapporteringen av den grundläggande översynen av handelslagret till ett regelkrav, senarelades till januari 2026.

Under 2024 antog Europaparlamentet och EU-rådet sina ståndpunkter om reformen av ramen för bankernas krishantering och insättningsgaranti, efter det lagförslag som Europeiska kommissionen lagt fram i april 2023. Förslaget syftade bland annat till att utvidga tillämpningsområdet för resolution så att det även omfattar mindre och medelstora banker samt tillhandahålla verktyg för att göra det lättare att använda insättningsgarantisystem vid krishantering. Trepartsdialogens förhandlingar bör leda till att dessa mål uppfylls och ytterligare stärka ramen för EU-bankernas krishantering och insättningsgaranti.

Genomför ett regelverk för kryptotillgångar

Under 2024 stödde ECB arbetet för att slutföra och genomföra ett regelverk för kryptotillgångar, både inom EU och på internationell nivå. På EU-nivå lämnade ECB synpunkter om tekniska standarder och riktlinjer som samordnades av EBA och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten för förordningen om marknader för kryptotillgångar.^[45] ECB antog också ett yttrande om förslaget till förordning och direktiv om betaltjänster och tjänster avseende elektroniska pengar, där ECB ville säkerställa lämpliga skyddsåtgärder och tillsynskrav för e-pengatoken och efterlyste en konsekvensbedömning av utlåningstjänster för kryptotillgångar.^[46] I internationella forum, som Financial Stability Board (FSB), lades alltmer fokus på att främja och övervaka genomförandet av regelverket för kryptotillgångar. Här bidrog ECB till FSB:s och IMF:s lägesrapport om G20:s färdplan för genomförandet av regleringar för kryptotillgångar. ECB var också delaktig i FSB:s analys av tokenisering och dess konsekvenser för finansiell stabilitet.

Stöder framstegen för en kapitalmarknadsunion och stärker regelverket för NBFI-sektorn

Under året kom ett antal högnivårapporter som gav extra skjuts åt arbetet med kapitalmarknadsunionen. I dessa rapporter framhölls hur viktigt det är att kapitalmarknaderna mobiliseras för att fördjupa den gemensamma marknaden och tillhandahålla lämplig finansiering till innovativa och produktiva företag i Europa.^[47] ECB deltog i policydebatten genom att fastställa prioriteringar i ett uttalande från ECB-rådet om att gå vidare med kapitalmarknadsunionen. I olika publikationer och tal presenterade ECB även tre viktiga framtida mål för kapitalmarknadsunionen, närmare bestämt att i) säkerställa att europeiska sparprodukter är tillgängliga, transparenta och överkomliga så att en större andel av det europeiska sparandet kommer in på kapitalmarknaderna, ii) främja en konsolidering av trading- och post-trading-landskapet och iii) utveckla finansieringsekosystemet för innovativa företag, särskilt riskkapital, som släpar efter i Europa.^[48] ECB bidrog även till kapitalmarknadsunionens aspekter i fråga om finansiell infrastruktur (se kapitel 4). Vidare deltog ECB i Eurogruppens diskussioner om framtiden för de europeiska kapital- och finansmarknaderna och bidrog till Europeiska kommissionens riktade samråd om hur EU:s regelverk för värdepapperisering fungerar, vilket väntas leda till lagstiftning.

Dessutom fortsatte ECB att betona vikten av att ta itu med strukturella sårbarheter i NBFI-sektorn och förbättra den relevanta policyramen ur ett makrotillsynsperspektiv. ECB framhöll även behovet av att fortsätta med det fullständiga och snabba genomförandet av de internationella rekommendationer som syftar till att åtgärda likviditetsrisk i öppna fonder och penningmarknadsfonder. Vidare bidrog ECB till Eurosystemets svar på Europeiska kommissionens samråd om makrotillsyn för NBFI-sektorn.^[49] ECB deltog även i FSB:s policyarbete om likviditetsberedskap för marginalsäkerheter och begärda säkerheter i fråga om marknadsaktörer utanför banksektorn och bidrog aktivt till det pågående policyarbetet för att åtgärda de risker som härrör från skuldsättningen inom NBFI-sektorn.^[50]

Ruta 3
Hur koncentrationsrisken har utvecklats i aktiefonderna i euroområdet

Under 2024 har koncentrationsrisken blivit betydligt högre i aktiefonderna i euroområdet

Koncentrationsrisk uppstår när fonder har en stor andel av sina investeringar i ett fåtal stora enheter, geografiska regioner eller ekonomiska sektorer. En analys av investeringsfondernas aktieinnehav visar att i slutet av 2024 var nästan 30 procent av deras samlade aktieportfölj med icke-finansiella företag koncentrerad till enbart 25 företag (diagram A, panel a). Detta återspeglar att betydligt högre portföljandelar har allokerats till de största fondpositionerna, där över 3 procent av alla aktieinnehav i icke-finansiella företag har investerats i en enda aktie (diagram A, panel b).

Diagram A

Koncentration av aktieinnehav i investeringsfonder i euroområdet över tid

a) Andel av investeringsfondernas aktieinnehav i icke-finansiella företag som har allokerats till de 25 ledande emittenterna

(procent av aktieinnehaven i icke-finansiella företag)

b) Förändrad koncentration för de 25 ledande emittenterna i investeringsfondernas aktieinnehav i icke-finansiella företag

(procent av aktieinnehaven i icke-finansiella företag)

Den ökande portföljkoncentrationen återspeglade förändringar i såväl investeringsstrategier som värdering

Den ökade koncentrationsrisken under senare år beror framför allt på att de passiva investeringsstrategierna har blivit alltmer populära samtidigt som aktiekurserna har stigit rejält för teknikinriktade företag baserade i USA. Passiv investering syftar till att spegla den totala marknadens resultat. Det innebär att passivt förvaltade investeringsfonder normalt sett replikerar aktieindex, vars portföljer är inriktade på större emittenter som ingår i större riktmärken. Till följd av detta återspeglade sammansättningen av de största positionerna i euroområdets aktiefonder under 2024 i allt högre grad att några få stora teknikföretag i USA dominerar de globala aktiemarknaderna (diagram B, panel a). I och med att dessa aktier har haft kraftiga kursökningar under året ökade deras relativa portföljvärde samtidigt som relativt sett högre flöden har gått till teknikfonder än till andra aktiefonder (diagram B, panel b).

Diagram B

Övergång till USA-aktier och teknikinriktade aktiefonder

a) Sammansättning för de 25 ledande emittenter som är icke-finansiella företag i euroområdets investeringsfonder, efter emittentens hemvist

(procent)

b) Kumulativa förändringar av flöden och nettotillgångsvärde för aktiefonder i euroområdet under 2024, efter fondtyp

(procent av de totala nettotillgångarna)

Koncentrerade portföljer är sårbara för plötsliga priskorrigeringar och förstärkningsdynamik

Om investeringsfonders portföljer har en hög koncentration av ett företag eller en sektor som drabbas av chocker, kan det leda till omfattande värderingsförluster för en hel fond så att investerare måste sälja av fondandelar. Investeringsfonder kan i sin tur snabbt behöva likvidera tillgångar för att klara utflödena. Detta kan driva ner priserna på de berörda aktierna ännu mer och förstärka de nedåtgående spiralerna. Det ökar även risken för finansiella spridningseffekter eftersom det sätter press på tillgångspriser som först inte berörts av chocken, vilket kan leda till bredare marknadsstörningar. Under 2024 ökade risken för plötsliga priskorrigeringar på grund av högre geopolitisk risk, makroekonomisk osäkerhet och farhågor för övervärdering på vissa aktiemarknader. I detta sammanhang blir det allt viktigare att stärka investeringsfondssektorns motståndskraft mot sådana chocker för att upprätthålla en bredare finansiell stabilitet.

4 Välfungerande marknadsinfrastruktur och betalningar

Eurosystemet spelar en central roll för att utveckla, driva och övervaka marknadsinfrastrukturer och betalningar. Under 2024 ökade trafiken i samtliga Target-tjänster som drivs av Eurosystemet, och funktionaliteten, inbegripet avvecklingstjänsterna för flera valutor, utvecklades ytterligare. För att stärka digitaliseringen av marknaderna för massbetalningar, institutionella betalningar och värdepapper banade Eurosystemet väg för en potentiell utgivning av en digital euro och slutförde framgångsrikt sitt sonderande arbete om användningen av teknik för distribuerade liggare (DLT) för institutionella transaktioner som avvecklas i centralbankspengar. Framväxande cyberhot hanterades i både ett drift- och ett tillsynsperspektiv. Arbetet med att förbättra globala betalningar över nationsgränser eller mellan olika valutor inleddes för att främja upprättandet av ett globalt betalningsekosystem som är snabbare och billigare samt mer transparent och tillgängligt.

4.1 Target-tjänster

Target-tjänster omfattar tre olika avvecklingstjänster: T2, ett bruttoavvecklingssystem i realtid för betalningstransaktioner i euro som stöder Eurosystemets penningpolitiska transaktioner, överföringar mellan banker samt kommersiella betalningar, Target2-Securities (T2S), en gemensam plattform för värdepappersavveckling i Europa, och Target Instant Payment Settlement (TIPS), som avvecklar omedelbara betalningar i centralbankspengar.

Under 2024 gjorde ECB stora framsteg med samtliga Target-tjänster, med samlade insatser för att stärka återställningsmöjligheterna för T2 och T2S vid en större incident (inbegripet en cyberattack) samt för att vidareutveckla Target-tjänsternas funktionalitet så att de ska klara framväxande marknadsbehov. För att kunna ha fortsatt direktbehandling vid betalningar över nationsgränserna uppgraderades T2-meddelanden i linje med den senaste utvecklingen av marknadsstandarder för betalningssystem med stora betalningar (dvs. HVPS Plus). Framsteg som kan nämnas vad gäller T2S omfattar det fullständiga införandet av nya rapporteringstjänster, den utökade funktionaliteten för avveckling av transaktioner med centrala värdepappersförvarare utanför T2S-plattformen, vidareutvecklingen av kontanthanteringstjänster för deltagande banker och det fortsatta förberedelsearbetet inför den potentiella integrationen av nya marknader för slutinvesterare. Vidare spelade T2S styrande organ en avgörande roll för viktiga policy- och regleringsinitiativ, t.ex. den kommande förkortningen av avvecklingscykeln för värdepapper i EU (till T+1) och översynen av systemet för avvecklingsdisciplin, med tyngdpunkt på att förfina sanktionsmekanismen i syfte att förbättra effektiviteten. Framstegen med att utveckla alla Target-tjänster har inneburit betydande effektivitetsvinster för marknaden.

Target-tjänsternas flervalutafunktion gör att avvecklingstjänster kan tillhandahållas i andra valutor än euron, om respektive centralbank skulle besluta att göra detta. Fram till 2024 användes denna funktion enbart i T2S för att avveckla värdepapper i danska kronor. Sedan februari 2024 har flervalutafunktionen även använts i TIPS för avveckling av omedelbara betalningar i svenska kronor. Den kommer även att användas när avvecklingen av betalningar i danska kronor tas i drift i T2 och TIPS i april 2025.

Utöver de tre avvecklingstjänsterna (T2, T2S och TIPS) utvecklar Eurosystemet en ny Target-tjänst, Eurosystemets system för förvaltning av säkerheter (ECMS), för förvaltning av de tillgångar som används som säkerhet i Eurosystemets kredittransaktioner för samtliga jurisdiktioner i euroområdet. Lanseringen av ECMS har flyttats från november 2024 till juni 2025 för att ge användarna mer tid för att slutföra testningen av ECMS-funktioner i en stabil miljö.

Under 2024 ökade betalningstrafiken för samtliga Target-tjänster. T2 avvecklade i genomsnitt 421 875 betalningar per dag, vilket motsvarar en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående år. Orsaken till detta var främst kommersiella betalningar. T2S avvecklade en volym på i genomsnitt 791 416 transaktioner per dag. Detta var en ökning på 13,1 procent, som var brett fördelad mellan olika marknadssegment och deltagare. I och med att antalet TIPS-deltagare har fortsatt att öka och att det från och med februari inte endast går att avveckla i euro (se ovan) ökade antalet TIPS-betalningar avsevärt under 2024. Sett till volymerna i euro ökade det dagliga genomsnittet från 963 894 betalningar i december 2023 till 1 657 421 i december 2024 (+72,0 procent). Betalningarna i svenska kronor uppgick i genomsnitt till 2 686 745 per dag från februari 2024 fram till slutet av året.

4.2 Innovation och integration i marknadsinfrastruktur och betalningar

Den 18 juli 2024 godkände ECB-rådet Eurosystemets policy om tillgången till alla centralbanksdrivna betalningssystem i euroområdet och till centralbankskonton för betaltjänstleverantörer som inte är banker.^[51] Enligt policyn ska tillgång till centralbanksdrivna betalningssystem i euroområdet generellt sett ges till betaltjänstleverantörer som inte är banker och som uppfyller alla krav på riskbegränsning. Eurosystemet kommer inte att ge betaltjänstleverantörer som inte är banker tillgång till konton för att skydda kundmedel. Innehav av ett centralbankskonto innebär att nödvändiga medel placeras för att klara avvecklingskraven. För att minska centralbanksrelaterade farhågor om finansiell stabilitet och penningpolitik kommer Eurosystemet att fastställa ett maximalt innehavsbelopp för konton som innehas av betaltjänstleverantörer som inte är banker. Policyn följer antagandet av förordningen om direktbetalningar^[52], som bland annat ändrade direktivet om slutgiltig avveckling^[53] så att betaltjänstleverantörer som inte är banker ska kunna delta i betecknade betalningssystem. Eurosystemet genomförde policyn genom ett beslut som antogs av ECB-rådet den 27 januari 2025^[54] och relaterade uppdateringar av Target-riktlinjen^[55] följer sedan i juni 2025.

I augusti 2024 offentliggjorde ECB harmoniserade regler och arrangemang för mobilisering och förvaltning av säkerheter i Eurosystemets kredittransaktioner, vilket utgör ett steg mot ytterligare finansiell integration i euroområdet och kapitalmarknadsunionen.

Som en del av sitt fortlöpande stöd till upprättandet av en kapitalmarknadsunion fortsatte Eurosystemets rådgivande grupp för marknadsinfrastrukturer för värdepapper och säkerheter (AMI-SeCo) att övervaka de nationella marknadernas efterlevnad av T2S harmoniseringsstandarder samt av standarderna i Single Collateral Management Rulebook for Europe (SCoRE) och de europeiska standarderna för företagshändelser. Enligt 2024 års efterlevnadsrapport om företagshändelser och SCoREBOARD-rapporten för andra halvåret 2024 har det varit begränsade framsteg och fördröjningar vad gäller efterlevnaden av AMI-SeCo-standarder, även om många kvarstående brister väntas bli åtgärdade fram till juni 2025. En pådrivande faktor för efterlevnad är användningen av en gemensam meddelandestandard, ett krav enligt SCoRE-standarderna. Detta är avgörande för en förbättrad automatisering vid hantering av företagshändelser och trepartsförvaltning av säkerheter. AMI-SeCo:s särskilda arbetsgrupp för övergång till ISO 20022 utvecklar en strategi för en marknadsomfattande övergång till ISO 20022, den senaste tillgängliga meddelandestandarden.

Under 2024 slutförde Eurosystemet sitt sonderande arbete med att testa användningen av DLT för institutionella transaktioner som avvecklas i centralbankspengar.^[56] Under sex månader testades 58 specifika användningsfall. Totalt sett behandlade Eurosystemet över 200 transaktioner till ett totalt värde av 1,59 miljarder euro. Det var 64 enheter från nio länder som deltog i det sonderande arbetet, som inbegriper centralbanker, finansmarknadsaktörer och DLT-operatörer.

Resultaten analyseras och ligger till grund för nästa steg i form av en europeisk vision för framtiden med en digital kapitalmarknadsunion.^[57] Under hela 2024 fortsatte Eurosystemet att utbyta åsikter med marknaden i den särskilda kontaktgruppen för ny teknik för institutionell avveckling.

Slutligen lanserades emissionstjänsten för EU (EIS) i januari 2024. Denna tjänst, som Europeiska kommissionen använder för att ge ut och avveckla EU-skuldinstrument på ett säkert, effektivt och neutralt sätt i T2S, har använts intensivt och framgångsrikt sedan lanseringen. Skuldinstrument till ett värde av över 100 miljarder euro har emitterats via den centrala värdepappersförvararen till Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique i enlighet med EIS neutralitetsstrategi.

4.3 Projektet för en digital euro

I november 2023 inledde ECB en två år lång förberedelsefas inom projektet för en digital euro för att lägga grunden för en eventuell utgivning av en digital euro. Under 2024 gjorde Eurosystemet framsteg i fråga om viktiga milstolpar och informerade regelbundet om de framsteg som gjorts. Den första lägesrapporten om den digitala euron publicerades i juni och den andra lägesrapporten i december. Som en del av förberedelsefasen arbetar ECB med en regelbok för den digitala euron, som kommer att vara avgörande för att standardisera hur den digitala euron används och hanteras i euroområdet. Under 2024 fokuserade utvecklingsgruppen för regelboken främst på två uppgifter: att granska det första utkastet av regelboken och att fortsätta utarbeta fler avsnitt med stöd av utvecklingsgruppens sju nya arbetsströmmar.

En digital euro skulle utformas utifrån senaste teknik så att den blir cyberresilient och kan tillgodose användarnas behov. I januari utlyste ECB ansökningsomgångar för potentiella leverantörer av komponenter till den digitala euron och tillhörande tjänster och har därefter kommit en bit på vägen med urvalet.

I september 2024 inleddes ytterligare experiment och användaranalyser för att få insikter om användarnas preferenser. Detta omfattade online-enkäter och intervjuer med målgrupper som mindre handlare och utsatta konsumentgrupper. Innovationssamarbeten med privata och offentliga aktörer inleddes för att testa ”villkorsstyrda betalningar” och undersöka andra innovativa användningsområden.

ECB gjorde framsteg i utvecklingsarbetet med offline-funktionalitet för den digitala euron. Sådan funktionalitet skulle innebära att betalningar kan göras utan internetuppkoppling, med kontantliknande integritetsskydd. ECB undersökte hur offline-funktionaliteten kan användas i slutanvändarenheter, med tanke på teknik-, säkerhets- och driftsaspekter.

Samarbetet med intressenter fortsatte att prioriteras under 2024 och ECB kommunicerade aktivt med allmänhet, marknadsaktörer och beslutsfattare. Detta omfattade tekniska sessioner med Euro Retail Payments Board (ERPB), bilaterala möten med marknadsaktörer samt insatser för att öka allmänhetens medvetenhet om projektet och främja transparens genom seminarier om den digitala euron med det civila samhällets organisationer.

Under hela 2024 gav ECB teknisk input till stöd för diskussionerna i Europaparlamentet och EU-rådet om Europeiska kommissionens förslag till förordning om en digital euro, som publicerades i juni 2023.

ECB var också i regelbunden kontakt med medlagstiftarna och marknadsaktörerna för att informera om hur projektet fortskrider och få feedback om olika inslag i metoden för att kalibrera innehavsgränsen.^[58] Även om innehavsgränsen för den digitala euron skulle fastställas närmare lanseringsdatum – för att säkerställa att den återspeglar de ekonomiska förhållandena vid den tidpunkten – började ECB under 2024 utarbeta en metod som inbegriper monetära och ekonomiska aspekter för att balansera de mål som anges i lagstiftningsutkastet: att göra den digitala euron till ett brett använt betalningsmedel och att skydda den finansiella stabiliteten och den penningpolitiska transmissionen. En särskild arbetsgrupp med ECB-experter och stöd från de nationella centralbankerna och de nationella behöriga myndigheterna började identifiera vilka faktorer som är avgörande för kalibreringen av innehavsgränsen i syfte att fastställa en enhetlig metod som väger in dessa faktorer.

ECB-rådet kommer att besluta om man ska gå vidare till nästa fas av projektet för den digitala euron i slutet av 2025. Beslutet om en digital euro ska ges ut eller ej fattas först när Europeiska unionens lagstiftningsram har antagits.

4.4 Övervakning och rollen som utgivande centralbank

I sin övervakande funktion har Eurosystemet fortsatt prioriteringen att finansiella infrastrukturer och betalningar i euroområdet ska vara säkra och effektiva. Som utgivande centralbank för euron deltar Eurosystemet dessutom i samarbeten med andra tillsynsmyndigheter eller behöriga myndigheter för finansiell infrastruktur med betydande verksamhet i euro.

Vad gäller övervakningen av Target-tjänster var en viktig prioritering att utföra den första samlade bedömningen efter den konsolidering som gjorts av T2 och T2S under 2023. Bedömningen, som kommer att slutföras under 2025, inriktades framför allt på att övervaka genomförandet av ramverket för riskhantering och ramverket för cyberresiliens och informationssäkerhet i Target-tjänsternas riskhanteringsfunktion. Bedömningar gjordes även av systemviktiga betalningssystem (SIPS) utanför T2, närmare bestämt EURO1, STEP2-T och Mastercard Clearing Management System, som också kommer att slutföras under 2025, parallellt med en fortlöpande övervakning av Target-tjänsterna och samtliga systemviktiga betalningssystem.

Eurosystemet genomförde även en översyn av ECB:s förordning om krav på övervakning för systemviktiga betalningssystem (SIPS-förordningen)^[59] och identifierade ett antal områden som behövde uppdateras. Uppdateringen sker i form av en omarbetning av förordningen, som inbegriper nya krav för styrning, cyberrisk och utkontraktering samt ändringar i definitionen av ”operatör av systemviktiga betalningssystem” för att undantagsvis inkludera en filial i euroområdet som hör till en rättslig enhet utanför euroområdet. Ett offentligt samråd om den planerade omarbetningen av SIPS-förordningen inleddes i oktober 2024 och den slutliga omarbetade förordningen kommer att publiceras under 2025.

Eurosystemet fortsatte sin övervakning av elektroniska betalningsinstrument, betalningsordningar och betalningsarrangemang (PISA) inom PISA-ramverket, slutförde anslutningen av nyligen övervakade enheter och genomförde samlade bedömningar av övervakade alleuropeiska ordningar och arrangemang. Under det andra halvåret av 2024 fortsatte övervakningsfunktionen med förberedelserna inför ikraftträdandet av dess nya ansvarsområden enligt förordningen om marknader för kryptotillgångar^[60].

Vad gäller cyberresiliens reviderade Eurosystemet sin strategi för cyberresiliens och utökade den till att även omfatta enheter som övervakas inom PISA-ramverket. Vidare arbetade Europeiska centralbankssystemet med att revidera TIBER-EU-ramverket, bland annat för att anpassa det till tekniska tillsynsstandarder enligt rättsakten om digital operativ motståndskraft (DORA)^[61] för hotbildsstyrda penetrationstester.^[62] Det uppdaterade TIBER-EU-ramverket publicerades i februari 2025.

Som utgivande centralbank för euron bidrog Eurosystemet till arbetet i tillsyns- och resolutionskollegier för EU:s centrala motparter och deltog i den löpande tillsynen av systemviktiga motparter från tredjeländer. När det gäller värdepappersavveckling fortsatte Eurosystemet med den regelbundna översynen och utvärderingen av centrala värdepappersförvarare i enlighet med förordningen om värdepapperscentraler (CSDR)^[63]. Eurosystemet började också fullgöra sin uppgift i auktorisationsprocessen för enheter som driver DLT-baserade marknadsinfrastrukturer i enlighet med förordningen om en pilotordning för distribuerade liggare^[64].

ECB bidrog till flera internationella arbetsströmmar från ett övervakande perspektiv, bland annat om centrala motparters marginaler, klimatrisk och allmän verksamhetsrisk samt om styrning och övervakning av sammankopplingen av snabba betalningssystem. Vad gäller EU:s lagstiftningsområde bidrog Eurosystemet till utvecklingen av tekniska tillsynsstandarder, bland annat i fråga om den reviderade förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir 3)^[65], DORA och CSDR REFIT (ytterligare finjustering och klargörande av CSDR-ramverket) i samarbete med relevanta europeiska tillsynsmyndigheter. Inom ramen för Emir 3-diskussionerna övervakade ECB fortlöpande utvecklingen inom EU:s clearinglandskap och genomförde kvantitativa analyser av lagstiftningsåtgärder, såsom Emir 3-kravet på aktivt konto. Slutligen publicerade ECB och Europeiska bankmyndigheten en första gemensam rapport om betalningsbedrägerier, där det framhålls hur effektiva kraven på en stark kundautentisering är.

5 Marknadsoperationer och finansiella tjänster till andra institutioner

Eurosystemets swap- och repolinor är penningpolitiska instrument som används som stabiliserande verktyg under perioder av stress på de globala finansmarknaderna. Likviditetslinor i euro till centralbanker utanför euroområdet utgjorde återigen en säkerhetsmekanism för marknadsbaserad finansiering. ECB fortsatte också att regelbundet erbjuda transaktioner i US-dollar till godkända motparter i euroområdet, med uppbackning från nätverket för stående swaplinor som består av större centralbanker (ECB tillsammans med Federal Reserve System, Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan och Swiss National Bank). ECB intervenerade inte på valutamarknaden under 2024. ECB fortsatte att ansvara för administrationen av olika finansiella transaktioner för Europeiska unionens räkning och hade alltjämt en samordnande funktion vad gäller Eurosystemets reservförvaltningstjänster.

5.1 Utveckling i fråga om marknadsoperationer

Likviditetslinor i euro och utländska valutor

Eurosystemets swap- och repolinor är penningpolitiska instrument som bidrar till att förhindra att det uppstår spänningar på de internationella finansieringsmarknaderna som motverkar en effektiv penningpolitisk transmission i euroområdet. Tabell 5.1 visar vilka likviditetslinor som var i drift den 31 december 2024.

Vad gäller likviditetslinor i utländska valutor fortsatte ECB under 2024 att tillhandahålla likviditet i amerikanska dollar veckovis med sju dagars löptid i samarbete med Federal Reserve System, Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan och Swiss National Bank (nätverket för swaplinor). Upplåningen av motparter i euroområdet var mycket begränsad under hela året.

Sedan ECB:s nya ramverk för tillhandahållande av likviditet i euro till centralbanker utanför euroområdet hade trätt i kraft den 16 januari 2024 förlängdes samtliga likviditetslinor i euro där det hade inkommit en begäran om förlängning, först till den 31 januari 2025 och därefter till den 31 januari 2027.^[66] Uttagen från likviditetslinor i euro har varit begränsade under 2024.

Rapportering om valutainterventioner

ECB genomförde inga interventioner på valutamarknaden under 2024. Sedan eurons start har ECB intervenerat på valutamarknaden två gånger – 2000 och 2011. Information om valutainterventioner publiceras kvartalsvis med ett kvartals fördröjning på ECB:s webbplats och i ECB:s dataportal och återfinns även i tabell 5.2. Om det inte har skett några valutainterventioner under respektive kvartal anges detta uttryckligen.

Rapporteringsramen omfattar valutainterventioner som har genomförts av ECB unilateralt och samordnat med andra internationella myndigheter samt valutainterventioner ”vid marginalerna” inom växelkursmekanismen (ERM2).

5.2 Administration av EU:s upp- och utlåningstransaktioner

ECB ansvarar för administrationen av konton och hanteringen av betalningar i samband med EU:s upp- och utlåningstransaktioner inom ramen för systemet för medelfristigt stöd (MTFA)^[67] till medlemsstaternas betalningsbalans, Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)^[68], Europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure)^[69], programmet Next Generation EU (NGEU)^[70], Ukrainafaciliteten, inklusive exceptionell överbryggande finansiering^[71] och kortfristigt makroekonomiskt stöd till Arabrepubliken Egypten^[72]. ECB ansvarar även för administrationen av vissa betalningar som uppstår i samband med transaktioner inom ramen för Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF)^[73] och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM)^[74] samt för hanteringen av alla betalningar i samband med låneavtalet för Grekland^[75]. Under 2024 utförde ECB betalningsombudstjänster åt Europeiska kommissionen^[76].

Per den 31 december 2024 var det totala utestående nominella beloppet 0,2 miljarder euro för systemet för medelfristigt stöd, 42 miljarder euro för EFSM, 98,35 miljarder euro för Sure och 31,605 miljarder euro för låneavtalet för Grekland. Under 2024 hanterade ECB slutligen utbetalningar och räntebetalningar för NGEU-lån och NGEU-bidrag till och från olika medlemsstater, inbegripet lån till Ukraina.

5.3 Eurosystemets reservförvaltningstjänster

Även under 2024 erbjöds en rad olika finansiella tjänster inom ramen för Eurosystemets reservförvaltningstjänster (ERMS), som infördes 2005 för förvaltningen av kunders reservtillgångar i euro. Ett antal nationella centralbanker i Eurosystemet tillhandahåller finansiella tjänster inom detta ramverk‒ på harmoniserade villkor och i enlighet med marknadsstandard ‒ till centralbanker, monetära myndigheter och offentliga organ utanför euroområdet samt till internationella organisationer. ECB svarar för den övergripande samordningen, kontrollerar så att tjänsterna fungerar smidigt, främjar förändringar som förbättrar systemet och utarbetar rapporter till ECB:s beslutande organ.

I slutet av 2024 hade ERMS 287 rapporterade kundkonton, vilket kan jämföras med 273 i slutet av 2023. Från och med det fjärde kvartalet 2024 hade de totala tillgodohavandena (inklusive likvida medel och värdepappersinnehav) som förvaltas inom ramen för ERMS ökat med omkring 8 procent jämfört med det fjärde kvartalet 2023.

6 Kontanter är fortfarande EU-medborgarnas vanligaste betalningsmedel

Under 2024 ökade nivån av sedlar i cirkulation något. Kontanter fortsatte att vara det vanligaste betalningsmedlet på försäljningsstället.

Eurosystemet är fast beslutet att se till så att kontanter fortsätter att vara allmänt och lätt tillgängliga och accepterade som betalningsmedel och samtidigt är så hållbara och miljövänliga som möjligt. Förberedelserna inför utvecklingen av en ny serie eurosedlar är en möjlighet att göra eurosedlarna lättare att relatera till för samtliga européer.

6.1 Cirkulering och hantering av kontanter

Vid utgången av 2024 uppgick antalet eurosedlar i cirkulation till 30,5 miljarder och det totala värdet till omkring 1 600 miljarder euro (diagram 6.1). Räknat i antal och värde ökade sedlarna i cirkulation med 2,4 procent respektive 1,3 procent under året.

Diagram 6.1

Eurosedlar i cirkulation, antal och värde

(vänster skala: 1 000 miljarder euro; höger skala: miljarder)

Kreditinstituten returnerade 25,4 miljarder sedlar till de nationella centralbankerna inom euroområdet under 2024. Jämfört med 2023 var detta en mindre nedgång på 0,9 miljarder. Räknat i värde motsvarade de sedlar som lämnades in till de nationella centralbankerna totalt 856 miljarder euro 2024, en nedgång från 890 miljarder euro 2023. Denna minskning berodde på att kreditinstituten återcirkulerade högre volymer av sedlar i kundledet i stället för att returnera dem till de nationella centralbankerna. Kreditinstitutens förändrade hantering av sedlarna återspeglar det arbete de har lagt ner för att få ökad effektivitet. Detta har de uppnått genom att bland annat installera fler uttagsautomater med möjlighet att även sätta in sedlar och funktioner för återcirkulering.

Under 2024 var det ungefär samma ökning av antalet euromynt i cirkulation (nettoutgivning) i euroområdet som under de båda föregående åren: 3,0 miljarder mynt till ett nominellt värde av 953 miljoner euro.

ECB välkomnar uttryckligen planerna på att i EU-rätten införa lagligt bindande regler om att eurosedlar och euromynt ska ha status som lagligt betalningsmedel. Antagandet av en EU-förordning skulle ge medborgarna ökad rättssäkerhet om möjligheten att smidigt utföra transaktioner med kontanter. Kreditinstitut har ett samhällsansvar att tillhandahålla omfattande och effektiva kontanttjänster till medborgare och företag. Under 2024 fördjupade ECB och de nationella centralbankerna sina analyser av medborgarnas tillgång till kreditinstitutens kontanttjänster. Det konstaterades att dessa tjänster hade försämrats ytterligare inom vissa områden. Att införa skyddande regler för medborgarnas tillgång till kontanter i EU-lagstiftningen är därför också något som uttryckligen välkomnas.

6.2 Konsumenters och företags kontantanvändning

Mellan september 2023 och juni 2024 genomförde ECB en undersökning av konsumenters betalningsvanor i euroområdet för att bedöma konsumenters betalningsvanor och betalningspreferenser samt deras tillgång till olika betalningsinstrument. Undersökningen visade att kontanter var den vanligaste betalningsmetoden vid försäljningsstället och användes till 52 procent av alla transaktioner. Andelen kontantbetalningar hade dock minskat från 2022, då nivån låg på 59 procent. Räknat i värde stod kort för en större andel av transaktionerna (45 procent) än vad kontanter gjorde (39 procent). När det gäller konsumenternas dagliga betalningar ökade andelen onlinebetalningar från 17 till 21 procent, medan andelen betalningar vid försäljningsstället sjönk från 80 till 75 procent Undersökningen visade också att en majoritet av konsumenterna (62 procent 2024, en ökning från 60 procent 2022) ansåg att det var viktigt att ha kontanter som betalningsalternativ. Samtidigt uppgav de flesta konsumenter i euroområdet (87 procent 2024, en nedgång från 89 procent 2022) att det var ganska lätt eller mycket lätt att ta sig till en uttagsautomat eller bank.

Under 2024 publicerade ECB resultaten från undersökningen av hur företag i euroområdet använder kontanter. Resultaten gav en bild av företagens acceptans av olika betalningsinstrument och hur de strategiskt ser på användning och acceptans av kontanter. Undersökningen visade att andelen företag som tar emot kontanter hade minskat från 96 procent 2021 till 88 procent 2024. Kontantacceptansen hade minskat framför allt bland hotell, restauranger och kaféer. Av de företag som i nuläget tar emot kontanter uppgav 94 procent att de hade för avsikt att fortsätta med det framöver.

6.3 Bedrägerier och utveckling av eurosedlar

Under 2024 togs omkring 554 000 förfalskade eurosedlar ur cirkulation, vilket historiskt sett är en låg andel av den totala mängden sedlar i cirkulation (diagram 6.2). Även om andelen är mycket låg, är den högre än tidigare år då antalet förfalskningar var exceptionellt lågt på grund av covid-19-pandemin. Totalt sett upptäcktes omkring 18 förfalskade sedlar per miljon äkta sedlar i cirkulation. Det är således högst osannolikt att någonsin få en förfalskad sedel.

De flesta förfalskade sedlar är av låg kvalitet och saknar eller har mycket undermåliga imitationer av sedlarnas säkerhetsdetaljer. Sedlar kan kontrolleras med den enkla ”känn-titta-vicka-”metoden, som beskrivs på webbsidan om sedlars säkerhetsdetaljer samt på webbplatserna för de nationella centralbankerna i euroområdet.

Diagram 6.2

Antal årligen upptäckta förfalskade sedlar per 1 miljon äkta sedlar i cirkulation

Förberedelser inför framtidens eurosedlar

ECB har planer på att utveckla en ny serie eurosedlar så att sedlarna fortsätter att vara väl skyddade mot förfalskningar och dessutom så miljövänliga som möjligt. Denna process återspeglar Eurosystemets åtagande omkring kontanter och är en möjlighet att göra eurosedlarna lättare att relatera till för samtliga européer.

Under 2024 sammanställde en tvärvetenskaplig rådgivande grupp – med experter från diverse relevanta områden – tänkbara motiv som kan representera de båda teman som valts: ”Europeisk kultur” och ”Floder och fåglar”. Den 29 januari 2025 valde ECB-rådet motiv till dessa båda teman och inrättade en jury – med medlemmar från samtliga euroländer – till en formgivningstävling med planerad start senare under året. Under 2026 förväntas ECB fatta beslut om den framtida utformningen samt om tidpunkten för produktion och utgivning av de nya sedlarna. Det kommer sedan att ta flera år innan de första sedlarna tillverkas och ges ut.

7 Statistik

Med de nationella centralbankernas hjälp tar ECB fram, samlar in, sammanställer och sprider ett brett spektrum av statistik och data som behövs som underlag för ECB:s penningpolitik, den finansiella stabiliteten och andra uppgifter som utförs av Europeiska centralbankssystemet och Europeiska systemrisknämnden. Statistiken används även av offentliga myndigheter, internationella organisationer, finansmarknadens aktörer, medier och allmänhet och hjälper ECB att skapa ökad transparens kring sitt arbete.

Under 2024 utökade ECB den rapporterande populationen för penningmarknadsstatistik så att det tillhörande datasetet blev mer representativt. ECB publicerade även ny statistik över finansräkenskaper, närmare bestämt mer detaljerade uppgifter om hushållens innehav av aktier/andelar i investeringsfonder, och började publicera nya uppgifter om kvartalsvis extern statistik för specialföretag. Som en del av ECB:s klimat- och naturplan vidareutvecklades också klimatrelaterade statistikindikatorer. ECB fortsatte att genomföra sin strategi för att minska bankernas rapporteringsbörda genom det integrerade rapporteringsramverket och Banks’ Integrated Reporting Dictionary.

7.1 Utvecklar euroområdets statistik för att tillgodose framväxande policybehov

Utökad rapporterande population för statistik över penningmarknaden i euro

Den utökade rapporterande populationen för statistikrapporteringen om penningmarknaden (MMSR) bidrar till en god kvalitet i statistiken över penningmarknaden i euro. Den 1 juli 2024 utökades den rapporterande populationen för statistikrapporteringen om penningmarknaden med 24 nya banker utöver de nuvarande 45 rapporterande bankerna. I och med detta ökade också urvalsstorleken för flera euroländer och täckningen utökades för första gången till Luxemburg och Portugal.

De nya uppgiftslämnarnas uppgifter kommer att inkluderas i beräkningen av den korta euroräntan (€STR) när det har konstaterats att de håller tillräckligt hög kvalitet. Den utökade rapporterande populationen bidrar till en representativ, robust och tillförlitlig statistik över penningmarknader i euro.

Ny statistik över finansräkenskaper publiceras

I april 2024 började ECB publicera uppgifter om hushållens innehav av aktier/andelar i investeringsfonder, uppdelade efter underliggande tillgång och motpartssektor Dessa uppgifter ger djupare insikter om hushållens indirekta exponeringar via investeringsfonder och möjliggör en mer rättvisande analys av deras finansiella balansräkning och exponering mot olika tillgångsklasser och motparter.

Efter en ändring av riktlinjen om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper^[77] började ECB publicera ytterligare uppgifter om finansräkenskaper för andra finansinstitut (OFI) efter delsektor i oktober 2024. Andra finansinstitut, som utgör euroområdets näst största finansiella sektor efter monetära finansinstitut (MFI), tillhandahåller i första hand finansiering till icke-finansiella företag samt i mindre utsträckning till hushåll och andra sektorer. De har även en funktion när det gäller att kanalisera medel till och från övriga världen.

Nyligen publicerade uppgifter om icke-finansiella företags utgivning av skuldinstrument genom conduitverksamhet ger slutligen ytterligare information om icke-finansiella företags marknadsbaserade finansiering i euroområdet och euroländerna.

Nya uppgifter om specialföretag i extern statistik

I april 2024 började ECB publicera nya uppgifter om extern statistik för specialföretag (SPE) i enlighet med den ändrade riktlinjen om ECB:s krav på statistikrapportering inom området extern statistik^[78]. De nya uppgifterna om kvartalsvisa gränsöverskridande transaktioner och positioner för specialföretag i euroområdet och euroländerna, som inleds med data för första kvartalet 2020, syftar till att förbättra förståelsen av den roll som specialföretagen spelar för de olika komponenterna i extern statistik.^[79]

7.2 Som en del av ECB:s klimat- och naturplan har klimatrelaterade statistikindikatorer vidareutvecklats

ECB publicerar tre breda uppsättningar av klimatförändringsrelaterade statistikindikatorer.

• Indikatorerna för hållbar finansiering ger en överblick över de skuldinstrument med hållbarhetsegenskaper som emitteras och innehas av parter hemmahörande i euroområdet. De ger information om de intäkter som satsas på att finansiera hållbara projekt och omställningen till en klimatneutral ekonomi.
• Analytiska koldioxidutsläppsindikatorer för finansiella institut ger information om koldioxidintensiteten i finansiella instituts värdepappers- och låneportföljer och bidrar på så sätt till bedömningen av sektorns betydelse för att finansiera omställningen till en klimatneutral ekonomi och risker i samband med detta.
• Genom analytiska indikatorer för fysiska risker i finansinstituts portföljer bedöms i vad mån påverkan från klimatförändringsrelaterade naturfaror, såsom översvämningar och skogsbränder, kan utgöra risker för utvecklingen av lån, obligationer och aktier.

Indikatorerna sammanställdes i nära samarbete inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och utgör en del av ECB:s mer omfattande klimat- och naturplan. De sammanställs med hjälp av flera datasamlingar från ECB/ECBS och andra håll, t.ex. AnaCredit, Securities Holdings Statistics, Register of Institutions and Affiliates Data (RIAD) samt data om växthusgasutsläpp och fysiska faror från Risk Data Hub (RDH) vid Disaster Risk Management Knowledge Centre (DRMKC), Copernicus, FN:s klimatpanel (IPCC) m.fl.

Indikatorerna uppdaterades i april 2024. Indikatorerna för hållbar finansiering kompletterades med nya uppgifter om garantinivåerna för hållbara skuldinstrument. Uppdateringen av riskindikatorer för koldioxidutsläpp och fysisk risk omfattade betydande förbättringar i fråga om koncept, täckning, konsistens och detaljeringsgrad.^[80] Ytterligare uppdelningar av indikatorer för hållbar finansiering publicerades i september 2024 och datasetet uppgraderades från experimentella uppgifter till officiell ECBS-statistik.

Arbetet med samtliga tre dataset fortskrider för att ytterligare höja kvaliteten på tillgängliga uppgifter och uppdelningar. Under ledning av G20 Data Gaps Initiative undersöks även andra forskningsområden, närmare bestämt mätning av anpassningsutgifter, aspekter rörande försäkringstäckning och utländska direktinvesteringar, samt begreppsramen för att utveckla framåtblickande indikatorer för fysisk risk och omställningsrisk. Tillsammans med förbättringar av internationella statistikstandarder – t.ex. systemet för nationalräkenskaper och betalningsbalansmanualen, som kommer att möjliggöra fler klimatrelaterade uppdelningar för en bred uppsättning ekonomiska data – förväntas detta ge bättre tillgång till data om dessa frågor under de kommande åren.

7.3 Effektiviserar bankernas datarapportering

ECB:s strategi för att minska bankernas rapporteringsbörda bygger på tre pelare: i) samarbeta med andra europeiska och nationella myndigheter för att integrera statistik-, tillsyns- och resolutionsrapportering, ii) införliva befintlig statistikrapportering i det integrerade rapporteringsramverket (IReF) som ett första steg för en bredare integrering och iii) samarbeta med banksektorn för att överbrygga myndigheternas datakrav och bankernas uttryckssätt och definitioner genom Banks’ Integrated Reporting Dictionary (BIRD).

Samarbetet med andra myndigheter tog fart under 2024 i och med inrättandet av kommittén för gemensam bankrapportering (JBRC), där ECB, Europeiska bankmyndigheten, Europeiska kommissionen, den gemensamma resolutionsnämnden och relevanta nationella myndigheter deltar. Under 2024 bildade JBRC kontaktgruppen för rapportering (RCG), en understruktur som sammanför personer inom bankbranschen som är experter på bankernas lagstadgade rapportering. RCG fungerar som en reguljär kanal för samarbete och åsiktsutbyten med myndigheterna. Första prioritet för kommittén för gemensam bankrapportering är att upprätta gemensamma begrepp och definitioner som ska användas inom såväl ny som befintlig rapportering.

Syftet med IReF är att harmonisera statistikrapporteringen bland banker i euroområdet. Under 2024 tillkännagav ECB att IReF-rapporteringen planerades starta i slutet av 2029. Den nya tidsplanen återspeglar banksektorns feedback om att det behöver säkerställas att IReF införs på ett smidigt sätt.

Vad gäller BIRD-samarbetet, som omfattar myndigheter och branschen, integrerades de första tillsyns- och statistikramverken under 2024. På BIRD-webbplatsen publicerades den integrerade datamodellen, som anger hur data kan extraheras från bankernas interna system, samt regler för hur dessa data kan omvandlas till rapporter i enlighet med myndighetskraven.

Ruta 5
Förbättrar den makroekonomiska statistiken för att bättre förstå de gränsöverskridande finansiella kopplingarna i euroområdet

ECB har publicerat flera nya uppdelningar av statistiken över euroområdets betalningsbalans och finansiella utlandsställning samt de kvartalsvisa sektorsräkenskaperna. Med de nya uppgifterna åtgärdas mätningsutmaningar kopplade till globaliseringen, något som lyftes fram i översynen av ECB:s penningpolitiska strategi 2021. Detta har framför allt att göra med förekomsten av multinationella företag och de utökade internationella kedjorna av finansiell förmedling.

Datasetet för betalningsbalans/finansiell utlandsställning innehåller nu mer detaljerade data om sektor, geografi och finansiella instrument samt separata uppgifter om specialföretag. Detta är särskilt användbart för att analysera utvecklingen i portföljinvesteringar och utländska direktinvesteringar. Dessa båda kategorier inom betalningsbalans/finansiell utlandsställning har varit de främsta komponenterna bakom de senaste årens svängningar i euroområdets internationella finansiella flöden.^[81] Analysen av finansieringsflöden stärks också genom nya data om delsektorn andra finansinstitut (OFI), som nu finns i de kvartalsvisa sektorsräkenskaperna, samt delsektorn icke-finansiella företags (NFC) utgivning av skuldinstrument genom conduitverksamhet. Slutligen innehåller de kvartalsvisa sektorsräkenskaperna nya uppgifter om hushållens innehav via investeringsfonder, uppdelade efter underliggande investeringstyp och motpartssektor, vilket gör det lättare att analysera hushållens exponering mot olika tillgångsklasser.

Den förbättrade sektorsuppdelningen i statistiken över betalningsbalans/finansiell utlandsställning och de kvartalsvisa sektorsräkenskapernas nya uppgifter om hushållens indirekta exponeringar visar hur dominerande investeringsfondssektorn är som innehavare av portföljinvesteringar i värdepapper emitterade av parter hemmahörande utanför euroområdet.^[82] De mer detaljerade uppdelningarna efter motpartsland ger en bättre geografisk täckning av euroområdets gränsöverskridande finansiella flöden gentemot både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier.^[83]

De nyligen publicerade uppgifterna om specialföretag och andra finansinstitut visar vilken betydelse de har för de finansiella kopplingarna i euroområdet. Specialföretag, som har stor betydelse i en specifik grupp länder, har visserligen mycket begränsad påverkan på realekonomin i sitt etableringsland, men uppvisar betydande finansiella flöden och står för omkring 30 procent av euroområdets gränsöverskridande kopplingar för utländska direktinvesteringar (diagram A).^[84] Andra finansinstitut tillhandahåller 23 procent av de beviljade lånen till icke-finansiella företag i euroområdet och 8 procent av de beviljade lånen till hushåll i euroområdet. Omkring 15 procent av de icke-finansiella företagens totala finansiering med skuldinstrument tillhandahölls via conduitverksamhet i andra euroländer.

Diagram A

Sektorsuppdelning av euroområdets utländska direktinvesteringar (stockar)

(1 000 miljarder euro; stockar i slutet av perioden)

8 ECB:s forskningsverksamhet

I den här delen redogör vi för ECB:s policyrelevanta forskning och sammanfattar det arbete som har utförts under 2024. Först behandlas kvaliteten på ECB:s forskning och därefter beskrivs de fem huvudområdena för forskning och policystöd samt vilka framsteg som har skett under året. Här behandlas även forskningen om implikationerna av artificiell intelligens. Arbetet inom forskningsarbetsgruppen för heterogenitet inom makroekonomi och finans beskrivs närmare i ruta 6.

Under 2024 har ECB:s medarbetare bedrivit en omfattande ekonomisk, monetär och finansiell forskning och tillhandahåller viktiga insikter för beslutsfattandet, bland annat för den fortlöpande översynen av den penningpolitiska strategin. Forskning som bygger på t.ex. enkätundersökningarna om konsumentförväntningar och om hushållens ekonomi och konsumtion fortsatte att utgöra ett mycket relevant underlag för penningpolitiken.

ECB strävar efter att producera ledande forskning inom områden som är viktiga för centralbankernas arbete. Sedan december 2024 har RePEc – ett centralt index för ekonomisk forskning – rankat ECB som nummer ett bland institutioner inom monetär ekonomi, med Internationella valutafonden (IMF) på andra plats och Board of Governors på tredje plats. Inom det bredare ämnet makroekonomi har ECB flyttat upp en plats jämfört med 2023 och rankas nu på andra plats efter institutionen för makroekonomi vid Harvard University och före IMF. Vad gäller bankverksamhet rankas ECB nu på första plats och har flyttat upp en plats jämfört med 2023. ECB kommer nu före Booth School of Business vid University of Chicago och Bank for International Settlements (BIS). Bland centralbanker och liknande institutioner världen över rankas ECB på andra plats, efter IMF och före Federal Reserve Board, Federal Reserve Bank of New York och BIS. Inom Europa rankas ECB på tredje plats inom alla områden och institutioner, inklusive universitet (efter London School of Economics and Political Science och Paris School of Economics).

De forskningsprojekt som har genomförts under 2024 kan klassificeras i fem breda tematiska områden, som samtliga har gynnats av bidrag från nationella centralbanker och samarbete inom Europeiska centralbankssystemets forskningskluster. Det första området gällde penningpolitikens utformning och genomförande. Här bedrevs forskning om penningpolitikens optimala utformning och det nya styrsystemet samt andra viktiga frågor som marknadens funktionssätt, säkerheter och penningpolitikens påverkan på inflationsdynamiken. Betydande forskningsinsatser ägnades åt att fördjupa förståelsen av de penningpolitiska transmissionsmekanismer som är på väg att utvecklas. Detta genomfördes under ledning av forskningsnätverket Challenges for Monetary Policy Transmission in a Changing World (ChaMP). Det andra området gällde den ekonomiska utvecklingen i euroområdet och här tillhandahöll forskningsprojekt analyser av företag, produktivitet och investeringar, hushållens konsumtion och arbetsmarknader, priser och ekonomisk aktivitet. Samtidigt utvecklades också nya metoder och tekniker för att förbättra prognostiseringen. Det tredje området gällde analys av den globala ekonomin. Inom dessa projekt undersöktes det internationella monetära systemet, globala finansmarknader och handel, globala spridningseffekter, internationella inflationsdrivande faktorer och utsikterna för global tillväxt. Det fjärde området gällde Ekonomiska och monetära unionens (EMU) integration och styrning. En stor del av forskningen inriktades på finanspolitikens effekter på makroekonomin, inklusive införandet av programmet Next Generation EU (NGEU), reformen av EU:s finanspolitiska ramverk och sambanden mellan finanspolitik och inflation samt samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Det femte området avsåg finansiell stabilitet, (makro)tillsyn och banktillsyn. Forskningsinsatserna omfattade bankers och icke-bankers motståndskraft, penningpolitikens konsekvenser för finansiella marknader och finansiell stabilitet samt utformning och bedömning av tillsynspolicyer. Forskningen inom området banktillsyn inriktades framför allt på tillsynens effektivitet och klimatregelverkets konsekvenser för bankernas beteende. Under 2024 fortsatte forskningen om digitala centralbanksvalutor, med särskilt fokus på en rad olika utformningsaspekter (t.ex. ersättning, innehavsgränser och integritet).

Den snabba AI-utvecklingen ledde till att ECB genomförde betydande forskningsinsatser för att förbättra förståelsen av vilka implikationer AI har för ekonomin och beslutsfattandet. Ett område som särskilt uppmärksammades under 2024 var användningen av AI-teknik för ekonomisk analys, såsom ekonomiska prognoser och analys av centralbankskommunikation. Vad gäller ekonomiska prognoser undersökte man hur maskininlärningsteknik kan användas för inflationsprognoser. Sådan teknik kan beakta specifik ekonomisk dynamik och därigenom ge bättre prognoser i turbulenta tider. Inom annan forskning användes sentimentindikatorer från textanalys av nyheter som genererats av stora språkmodeller för kortfristig prognostisering av ekonomisk aktivitet.^[85] När det gäller centralbankskommunikation användes textanalys som genererats av stora språkmodeller för att undersöka hur ECB:s uttalanden påverkar finansmarknaderna, särskilt i tider av ekonomisk osäkerhet. Den här typen av forskning ger insikter om hur det sentiment som extraheras från centralbankskommunikation kan bidra till en bättre förståelse av marknadsförväntningarna på inflation och räntor.^[86]

ECB:s forskningsresultat låg även under 2024 på en hög nivå. Sammanlagt publicerade ECB:s medarbetare 124 rapporter i ECB:s Working Paper Series och 12 artiklar i Research Bulletin. Många av rapporterna publicerades även externt i akademiska tidskrifter.

9 Verksamhet och skyldigheter inom det rättsliga området

I detta kapitel behandlas EU-domstolens jurisdiktion över ECB. Här finns information om ECB:s yttranden samt fall av bristande efterlevnad av skyldigheten att höra ECB om lagförslag som faller inom dess behörighetsområde. I kapitlet redogörs även för ECB:s arbete med att övervaka efterlevnaden av förbudet mot monetär finansiering och positiv särbehandling.

9.1 EU-domstolens behörighet i fråga om ECB

I juni 2024 ogillade tribunalen en skadeståndstalan som väckts av aktieägarna i Banca Carige (T-134/21, Malacalza Investimenti och Malacalza mot ECB), som yrkade på ersättning för en påstådd skada de anser sig ha lidit till följd av åtgärder som ECB har vidtagit inom ramen för sin tillsyn av banken under perioden 2014–2019. I denna dom konstaterade tribunalen bland annat att ECB utövar tillsynsbefogenheter för att tillgodose ett allmänintresse, nämligen intresset av att säkerställa välfungerande och stabila marknader. ECB:s utomobligatoriska skadeståndsansvar för sitt agerande och sin underlåtenhet i samband med utövandet av tillsynsbefogenheter är därför begränsat, eftersom det skulle krävas en överträdelse av en rättsregel som ger enskilda rättigheter. Samtidigt fann tribunalen, i enlighet med befintlig rättspraxis, att en överträdelse av allmänna rättsprinciper – såsom principen om god förvaltning – skulle kunna medföra utomobligatoriskt skadeståndsansvar. I det här fallet bedömde dock tribunalen att det inte hade skett någon överträdelse. Detta ärende utgjorde EU-domstolens första möjlighet att bedöma argumenten för en skadeståndstalan avseende ECB:s tillsynsverksamhet. Ett överklagande prövas nu (C-557/24 P, Malacalza Investimenti och Malacalza mot ECB).

I juni 2024 ogillade tribunalen sju fall av talan som väckts av banker under tillsyn^[87] som yrkade på ogiltigförklaring av det avdragskrav och det relaterade rapporteringskrav som hade ålagts i fråga om de oåterkalleliga betalningsåtaganden som lämnats till de nationella insättningsgarantisystemen och den gemensamma resolutionsfonden som en del av deras förhandsbidrag. ECB hade fastställt dessa åtgärder inom pelare 2-ramverket för att täcka risken för en överskattning av bankens kapitalposition, vilket hade utlösts av man inte hade beaktat den ekonomiska förlust som skulle uppstå vid en överföring av de säkerheter som säkrar de oåterkalleliga betalningsåtagandena och som då inte längre skulle kunna användas för att fortlöpande täcka förluster. ECB fastställde dessa åtgärder i enlighet med en ny metod som hade utarbetats för att beakta tribunalens domar från 2020 om ogiltigförklaring av beslut som föreskrev samma åtgärder eftersom det inte hade gjorts någon individuell bedömning av hur den identifierade risken hade hanterats och täckts genom de arrangemang som genomförts av bankerna och deras kapital och likviditet. Dessa nya ECB-beslut antogs därför med en förbättrad motivering för att bättre återspegla den individuella bedömning som hade gjorts. Besluten fastställdes av tribunalen genom de ovannämnda sju domarna, som bekräftade att ECB hade tillämpat artikel 16 i SSM-förordningen^[88] korrekt vid bedömningen av om bankerna exponerades för en risk som inte var tillräckligt täckt och fastställde en åtgärd för att täcka risken i fråga. Fyra av de sju bankerna har överklagat sina enskilda domar och överklagandena prövas nu vid EU-domstolen.

I november 2024 avkunnade EU-domstolen (femte avdelningen) sin dom i ett mål om förhandsavgörande som inlämnats av Tysklands federala förvaltningsdomstol (de förenade målen C-758/22 och C-759/22). I detta mål önskade den hänskjutande domstolen klargöra huruvida flera yrkesbaserade ömsesidiga försäkringsföreningar i Tyskland var pensionsinstitut i den mening som avses i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 2018/231 av den 26 januari 2018 om statistikkrav för pensionsinstitut och därför skulle omfattas av ECB:s statistikkrav. De klagande hävdade att de var sociala trygghetsfonder och därför inte omfattades av ECB:s rapporteringskrav. Domstolen fastställde att klagandena kunde klassificeras som pensionsinstitut eftersom deras verksamhet uppfyllde fyra kriterier som krävs för att bli klassificerad inom denna sektor. Sammanfattningsvis i) hade de till uppgift att erbjuda förmåner som täcker riskerna för pension, dödsfall och invaliditet, ii) förvaltades de självständigt och hade en fullständig bokföring, iii) var det stora flertalet av deras medlemmar skyldiga att ansluta sig till försäkringsinstitutionerna, som i princip inte fick tillhandahålla andra personer sina tjänster och iv) garanterades inte tjänsterna av den offentliga förvaltningen, utan berodde på de betalade avgifternas storlek och försäkringsinstitutionernas resultat vid förvaltningen av tillgångarna. Detta är ett viktigt mål eftersom det bekräftar att ECB har rätt att samla in statistiska uppgifter om klagandenas finansiella verksamhet som pensionsinstitut. Eftersom pensionsinstitut spelar en viktig roll för euroområdets ekonomi behövs denna information för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter, särskilt vad gäller penningpolitik.

9.2 ECB:s yttranden och fall av bristande efterlevnad

Enligt artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska ECB höras om varje förslag till EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning inom sitt behörighetsområde. Samtliga ECB-yttranden publiceras i EUR-Lex.

Under 2024 konstaterades nio fall av uppenbar och väsentlig bristande efterlevnad av skyldigheten att höra ECB om lagförslag. Fem fall av bristande efterlevnad gällde EU-rättsakter och fyra fall gällde nationell lagstiftning. ECB antog yttranden på eget initiativ i sju fall. I två fall utfärdades ett brev om bristande efterlevnad.

Det första EU-fallet gällde ett EU-förslag till direktiv om alternativa investeringsfonder (AIF). Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det gällde ECBS tillgång till detaljerade uppgifter om AIF-sektorn samt ECB:s statistikkrav för denna sektor. Det andra EU-fallet gällde förordningen om inrättande av myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (Amla). Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom förordningen innehåller bestämmelser om samarbete mellan Amla och ECB. Det tredje EU-fallet gällde direktivet om byggnaders energiprestanda. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom ECB behöver ha tillgång till energicertifikat. Det fjärde EU-fallet gällde direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet med tanke på dess relevans för bankernas riskhantering avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) och behovet att säkerställa samordning och informationsutbyte mellan samtliga berörda myndigheter.^[89] Det femte EU-fallet gällde förordningen om transparens och integritet avseende ESG-betyg. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det gäller Eurosystemets oberoende bedömning av dess krav avseende säkerheter.

Det första nationella fallet av bristande efterlevnad gäller bulgariska lagar som påverkar Българска народна банка (Bulgariens nationalbank). Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom den tillfälliga utnämningen av centralbankschefen eller vice centralbankschefer för Bulgariens nationalbank till övergångspremiärminister väcker viktiga frågor om oberoendet för Bulgariens nationalbank. Det andra fallet gäller en grekisk lag varigenom statens resterande aktieinnehav i grekiska banker överförs till ett annat offentligt organ. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom lagen får konsekvenser för grekiska kreditinstitut som står under ECB:s direkta tillsyn. Det tredje fallet gäller en ungersk lag som innebär att Magyar Nemzeti Bank omfattas av lagen om cybersäkerhet. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det påverkar Magyar Nemzeti Banks oberoende. Det fjärde fallet gäller maltesisk lagstiftning som påverkar ersättningen till Central Bank of Maltas centralbankschef och vice centralbankschefer. Detta fall bedömdes som ett uppenbart och väsentligt fall av underlåtenhet eftersom det påverkar Central Bank of Maltas oberoende.

ECB antog fyra yttranden om förslag till EU-rättsakter som gällde i) betaltjänster och tjänster avseende elektroniska pengar, ii) monetära avtal med tredjeländer som använder euron, iii) rapporteringskrav på områdena finansiella tjänster och investeringsstöd och iv) ramen för åtkomst till finansdata.

ECB antog 38 yttranden om förslag till nationell lagstiftning. Yttranden om nationell lagstiftning behandlar ofta mer än ett ämne. ECB antog
- tio yttranden om tillgången till kontanter,
- sex yttranden om nationella centralbanker,
- fem yttranden om frågor som rörde Internationella valutafonden,
- fyra yttranden om särskilda bankskatter eller skatter på finansiella transaktioner,
- två yttranden om cybersäkerhet,
- två yttranden om internationella sanktioner,
- ett yttrande om införandet av euron,
- ett yttrande om övervakning av betalningssystem,
- ett yttrande om kassakrav,
- ett yttrande om kryptotillgångar,
- ett yttrande om låntagarstöd,
- ett yttrande om resolution av centrala motparter,
- ett yttrande om tillämpningen av registreringskrav vad gäller lobbyverksamhet för en nationell centralbanks tjänstemän,
- ett yttrande om en nationell centralbanks tillhandahållande av likviditetsstöd i nödlägen,
- ett yttrande om rapporteringen av betalningsstatistik,
- ett yttrande om ett nationellt råd för finansiell stabilitet.

9.3 Efterlevnad av förbudet mot monetär finansiering och positiv särbehandling

I artikel 271 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tilldelas ECB uppgiften att övervaka hur de nationella centralbankerna i EU efterlever förbuden i artiklarna 123 och 124 i fördraget samt i rådets förordningar (EG) nr 3603/93 och 3604/93. Enligt artikel 123 är det förbjudet för ECB och de nationella centralbankerna att ge offentliga myndigheter, EU-institutioner och EU-organ rätt att övertrassera sina konton eller att ge dem andra former av krediter, eller att förvärva skuldförbindelser utgivna av dessa institutioner på primärmarknaden. Enligt artikel 124 är varje åtgärd som ger myndigheter, offentligrättsliga organ, EU-institutioner eller EU-organ en positiv särbehandling hos finansinstitut förbjuden i den mån åtgärden inte är baserad på tillsynsmässiga hänsyn. Vid sidan om ECB-rådet övervakar även Europeiska kommissionen att medlemsstaterna följer dessa bestämmelser.

ECB övervakar också de köp som görs av de nationella centralbankerna i EU på andrahandsmarknaden av skuldinstrument utgivna av den egna offentliga sektorn, den offentliga sektorn i andra medlemsstater, EU-institutioner och EU-organ. Enligt skälen i rådets förordning (EG) nr 3603/93 får köp på andrahandsmarknaden av skuldförbindelser utställda av den offentliga sektorn inte användas för att kringgå artikel 123 i fördraget.

ECB:s övervakning vad gäller 2024 bekräftade att artiklarna 123 och 124 i fördraget överlag respekterades.

ECB kommer att fortsätta att noggrant övervaka Magyar Nemzeti Banks engagemang i Budapestbörsen eftersom centralbankens förvärv av ett majoritetsinnehav 2015 fortfarande kan anses utgöra en risk för monetär finansiering.

De nationella centralbankernas finansiering av den offentliga sektorns åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF) ska inte anses som monetär finansiering, förutsatt att den resulterar i fordringar på utlandet som har karaktär av reserver eller liknande tillgångar. De finansiella donationer som Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique och Banque de France under tidigare år har gjort via IMF för att ge skuldlättnader till kraftigt skuldsatta fattiga länder resulterade inte i fordringar på utlandet och kräver därför fortsatt korrigerande åtgärder.

Banco de Españas finansiering av den spanska finansunderrättelseenheten (Servicio Ejecutivo de la Comisión de Prevención del Blanqueo de Capitales e Infracciones Monetarias – Sepblac) är oförenlig med förbudet mot monetär finansiering i artikel 123, eftersom Sepblac är en offentlig myndighet. Arrangemangen gällande Sepblac bör därför övervägas på nytt för att säkerställa efterlevnad av förbudet.

10 ECB i förhållande till EU och omvärlden

Under 2024 fortsatte ECB att föra en öppen dialog med europeiska och internationella motparter. Samverkan mellan ECB och Europaparlamentet är centrala i ECB:s ramverk för ansvarsutkrävande. ECB hade regelbundna utfrågningar och skriftväxlingar med Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor (ECON). Utöver detta hade ECB kontakt med ECON-utskottet inom ramen för det pågående arbetet med en digital euro. Inom det internationella området samarbetade ECB med sina G20-partner och underströk behovet av att stärka motståndskraften både inom banksektorn och den finansiella sektorn utanför banksystemet samt att påskynda genomförandet av överenskomna G20-färdplaner och Basel III. ECB bidrog även till centralbanksrelevanta policydiskussioner vid Internationella valutafonden (IMF), bland annat om IMF:s utlåningspolicyer och utlåningsfaciliteter för tillväxtekonomier och låginkomstländer.

10.1 ECB:s ansvarighet

ECB tilldelas oberoende genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) för att säkerställa att ECB kan fullgöra sitt uppdrag att upprätthålla prisstabilitet utan politisk inblandning. Detta oberoende åtföljs av en ansvarsskyldighet gentemot Europaparlamentet, det organ som företräder Europeiska unionens invånare. ECB:s ansvarighetspraxis, som bygger på artikel 284.3 i FEUF, möjliggör en tvåvägsdialog mellan ECB och Europaparlamentet. På så vis kan ECB förklara sina policyer och beslut och ta del av de folkvalda företrädarnas farhågor. ECB:s ramverk för ansvarsutkrävande kompletteras dessutom av EU-domstolens rättsliga prövning.

I juni 2024 valde EU-medborgarna ett nytt Europaparlament, och parlamentet gjorde sedan uppehåll mellan slutet av april och början av juli. Detta gjorde att ECB:s ordförande deltog i tre ordinarie utfrågningar vid ECON-utskottet – ett i februari med det avgående utskottet och två under det andra halvåret med de nyvalda ledamöterna. Ordföranden deltog även i plenarsammanträdet om ECB:s årsrapport 2022. Dessa aktiviteter främjade åsiktsutbytet om viktiga penningpolitiska beslut och andra centralbanksfrågor. Vidare presenterade vice ordföranden ECB:s årsrapport 2023 för ECON-utskottet i april. ECB publicerade sin återkoppling på Europaparlamentets resolution om årsrapporten 2022 i april.

Under året svarade ECB på 12 skriftliga frågor från ledamöter i Europaparlamentet. Dessa frågor gällde exempelvis penningpolitik, ekonomiska utsikter, den digitala euron och institutionella frågor rörande ECB. Efter valet av det nya parlamentet hölls en presentation av ECB i september för att informera parlamentspersonalen om ECB:s verksamhet och ansvarsskyldigheter. I november 2024 deltog en delegation från ECON-utskottet i det årliga besöket på ECB i Frankfurt am Main, med flera nya ledamöter från Europaparlamentet.

Under 2024 fortsatte ECB sitt nära samarbete med Europaparlamentet om förberedelsefasen för den digitala euron. Direktionsledamot Piero Cipollone deltog i två utfrågningar vid ECON-utskottet för att ge uppdateringar om hur projektet för en digital euro fortskred^[90]. ECON-utskottets ordförande och utskottsledamöter hölls också informerade via meddelanden om alla större händelser som gällde den digitala euron. ECB deltog även i evenemang som anordnades av ledamöter i Europaparlamentet för att behandla olika dimensioner av projektet för en digital euro.

Den ordinarie Eurobarometerundersökningen för hösten 2024 visade att 81 procent av de svarande i euroområdet stöder den gemensamma valutan, vilket var en ny rekordnivå. Dessutom uttryckte 51 procent av de svarande i euroområdet förtroende för ECB, vilket var den högsta nivån sedan hösten 2009 och en ökning med 8 procentenheter jämfört med samma period 2023. ECB har ett fortsatt starkt engagemang för att samarbeta på ett konstruktivt sätt med Europaparlamentet och invånarna i euroområdet. Genom att förklara sina beslut, ta upp allmänhetens oro och föra en öppen dialog vill ECB stärka förtroendet och säkerställa ett effektivt fullgörande av sina ansvarsskyldigheter.

10.2 Internationella förbindelser

G20

Under Brasiliens G20-ordförandeskap 2024 var det visserligen ett lättare inflationstryck och global ekonomisk motståndskraft, men den globala ekonomin fortsatte att möta betydande utmaningar på grund av Rysslands krig mot Ukraina och de eskalerande konflikterna i Mellanöstern. Trots geopolitiska spänningar utvecklade det brasilianska ordförandeskapet framgångsrikt det multilaterala samarbetet och uppnådde enighet om kommunikéer på G20-mötena med finansministrar och centralbankschefer i juli och oktober samt om ledarnas uttalande från Rio de Janeiro i november. Prioriteringarna inriktades på ojämlikhet, klimatförändringar, hållbar utveckling, en starkare roll för multilaterala utvecklingsbanker, finansiell stabilitet och internationellt skattesamarbete. En G20-färdplan för bättre, större och effektivare multilaterala utvecklingsbanker antogs. ECB välkomnade det brasilianska ordförandeskapets erkännande av Financial Stability Boards (FSB) betydelse för regleringen av banksektorn och den finansiella sektorn utanför banksystemet och underströk behovet av att genomföra i) G20-färdplanen och FSB:s rekommendationer för kryptotillgångar, ii) G20-färdplanen för gränsöverskridande betalningar, iii) Basel III och iv) FSB:s rekommendationer för finansiella intermediärer utanför banksektorn. ECB framhöll också hur viktigt det är att reglera innovativ teknik, såsom artificiell intelligens och tokenisering, för att säkerställa att deras fördelar förstärks genom robusta regelverk.

Policyfrågor som rör IMF och den internationella finansiella arkitekturen

Inom IMF^[91] och andra forum fortsatte ECB att spela en aktiv roll i diskussionerna om det internationella monetära och finansiella systemet. Under 2024 vidtog IMF betydande åtgärder för att ytterligare stötta tillväxtekonomier och låginkomstländer.

I oktober välkomnade IMF en 25:e direktör i exekutivstyrelsen. Denna nya ledamot företräder tillsammans med två andra direktörer Afrika söder om Sahara och stärker regionens röst och representation. IMF reformerade också sina avgifter och policyn för tilläggsavgifter, vilket sänkte lånekostnaderna för behövande medlemsstater avsevärt, medan man säkrade sin finansiella kapacitet. När det gäller låginkomstländer stakade IMF ut kursen för hur Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT) ska göras hållbar. Bland annat enades man om en paket med fleråriga reformer och finansiering för att säkra resurser för att kunna möjliggöra fortsatt subventionerad IMF-utlåning. Vidare genomförde IMF sin första interimsöversyn av Resilience and Sustainability Trust (RST). Denna fond hjälper låginkomstländer och sårbara medelinkomstländer att stärka sin makroekonomiska motståndskraft mot klimatförändringar och framtida pandemier och bidrar på så sätt till presumtiv stabilitet i betalningsbalansen. EU:s medlemsstater och deras centralbanker är viktiga bidragsgivare till både PRGT och RST. Bidragen från EU:s centralbanker får endast utnyttjas om den resulterande fordran på fonden klassas som reservtillgångar, vilket utesluter finansiering i form av bidrag eller donationer. ECB fortsatte även att stödja internationella initiativ för att hjälpa utsatta länder att hantera ökade sårbarheter på skuldsidan, framför allt genom förbättringen av G20:s gemensamma ram för skuldbehandling samt IMF:s och Världsbankens initiativ för att stödja länder som har likviditetsutmaningar men en hållbar skuldsituation.

Tre år efter IMF:s senaste generella fördelning av särskilda dragningsrätter (SDR) 2021 såg ECB och Eurosystemets nationella centralbanker över sina frivilliga handelsarrangemang med IMF vad gäller särskilda dragningsrätter.^[92] I november slog ECB-rådet fast att Eurosystemets nuvarande frivilliga handelsarrangemang är adekvata, inbegripet handelsintervallen.

11 Främja god styrning, samhällsansvar och miljömässig hållbarhet

ECB utför viktiga insatser i fråga om s.k. ESG-frågor, dvs. miljö, samhällsansvar och styrning. Som offentlig institution har ECB ett ansvar gentemot Europeiska unionens (EU) invånare och deras folkvalda företrädare. Detta ansvar inbegriper att kommunicera effektivt och involvera olika målgrupper, upprätthålla högsta etiska standarder och transparens, stärka sina medarbetare och samtidigt främja deras välbefinnande samt bedöma påverkan och risker kopplade till klimat och miljö. Under 2024 nåddes flera milstolpar som fastställts i ECB:s klimat- och naturplan.

11.1 Uppdateringar om frågor som rör miljö, samhällsansvar och styrning

Denna översikt över viktiga händelser på ESG-området under 2024 kompletteras med andra avsnitt i denna årsrapport och ytterligare information på ECB:s webbplats (tabell 11.1).

I avsnitt 11.2 och 11.3 anges hur ECB har genomfört större initiativ under 2024 för att som EU-institution hela tiden stärka sina styrningsramar och samtidigt främja transparens och medborgarengagemang. Avsnitt 11.2 belyser hur ECB har haft ett nära samarbete med liknande institutioner på europeisk och internationell nivå för att stärka etik, integritet och korrekt agerande och på sätt också tillgodose allmänhetens ökade intresse för dessa frågor. I avsnitt 11.3 beskrivs de initiativ som ECB har genomfört för att nå ut ännu bättre samt öka sin transparens och tillgänglighet gentemot allmänheten. Avsnitt 11.4 innehåller en översikt över personalpolicyer och information om vad ECB gör för att främja en öppen arbetskultur och karriärutveckling samt uppdateringar om mångfalds- och inkluderingsinsatser, med de viktigaste händelserna under 2024. I avsnitt 11.5 behandlas slutligen ECB:s arbete med klimat- och miljörelaterade frågor och här finns också information om mer specialiserade publikationer inom detta område.

ESG-risker bedöms som del av ECB:s ramverk för riskhantering i fråga om finansiella och icke-finansiella risker. Detta beskrivs i kapitlet om riskhantering i ECB:s årsbokslut 2024. En komponent i detta ramverk är klimatstresstestet av Eurosystemets balansräkning^[93], där ECB bedömer hur känslig Eurosystemets finansiella riskprofil är för klimatförändringar. Det första klimatstresstestet genomfördes 2022 och har därefter utförts regelbundet. Ett nytt test genomförs under 2024.

11.2 Stärker etik och integritet

ECB:s Compliance and Governance Office (CGO) ansvarar för att fastställa etik- och styrningsregler i enlighet med högsta standarder för hur man ska agera och övervakar även hur dessa regler efterlevs.

Som stöd för de nationella centralbankernas och de nationella behöriga myndigheternas genomförande av etikriktlinjerna tillhandahöll etik- och efterlevnadskommittén under 2024 vägledning om frågor rörande restriktioner för privata finansiella transaktioner och intressekonflikter i fråga om externa aktiviteter och obetald ledighet. För att maximera de fördelar och insikter som olika perspektiv ger anordnade kommittén tematräffar med externa talare utifrån. Vid dessa träffar närvarade deltagare från cirka 50 olika offentliga institutioner och organisationer. Med anledning av den globala etikdagen lanserade kommittén en banderoll med texten ”Etik: vår gemensamma kompass” på samtliga officiella EU-språk, som visar det gemensamma åtagandet.

På europeisk nivå arbetade ECB tillsammans med andra EU-institutioner för antagandet av ett interinstitutionellt avtal om inrättande av ett EU-organ för etiska normer. Avtalets undertecknande är en viktig framgång och avgörande för att främja att EU-institutionerna har en gemensam kultur av korrekt agerande. På internationell nivå deltog ECB aktivt i utbytet av kunskap och bästa praxis inom det globala etiknätverket för multilaterala organisationer (Enmo), både i sin roll som vice ordförande för nätverket och genom sina bidrag till möten, arbetsgrupper och den årliga konferens som anordnades av Världshälsoorganisationen, för att på så sätt stärka det globala samarbetet.

Att upprätthålla medvetenheten om etik och integritet fortsatte att vara en viktig prioritering 2024. Utöver programmen för nyanställda lyfte CGO fram de olika utbildningar som har utvecklats för specifika verksamhetsfunktioner, samt repetitionskurser om reglerna för privata finansiella transaktioner. Med anledning av den globala etikdagen anordnades också olika utåtriktade initiativ, med bland annat flera informationsbord och ett quiz för alla ECB-medarbetare. CGO fortsatte med sina digitaliseringsinsatser för att göra det enklare för medarbetarna att få tillgång till etikrådgivning, t.ex. via ECB:s mobila enheter. Högre ECB-tjänstemän kan nu också lämna sina anmälningar av intressekonflikter via en digitaliserad process, så att det hela går snabbare och smidigare.

Initiativen för att öka medvetenheten och det fortlöpande arbetet för att utveckla intuitiva digitala verktyg ledde till en betydande uppgång av antalet förfrågningar om etikrådgivning, från 2 767 år 2023 till 3 070 år 2024 (diagram 11.1). CGO anordnar varje år kontroller för att övervaka efterlevnaden och under 2024 bekräftade dessa än en gång att ECB:s medarbetare på olika nivåer generellt sett följer reglerna om privata finansiella transaktioner.

Diagram 11.1

Översikt över förfrågningar från ECB:s medarbetare 2024

ECB:s oberoende etikkommitté – tillsammans med ECB:s revisionskommitté – kompletterar ECB:s styrningsstruktur. Den ger högre ECB-tjänstemän vägledning i etikfrågor, framför allt vad gäller privat verksamhet såväl som avlönad yrkesverksamhet efter avslutat ECB-uppdrag och bedömer deras anmälningar av intressekonflikter. Kommittén följer också utvecklingen i fråga om etik och korrekt agerande, både i Europa och internationellt. Under 2024 granskade kommittén högre tjänstemäns efterlevnad av reglerna om privata finansiella transaktioner via anmälningar av intressekonflikter och utfärdade 34 yttranden om en rad olika ämnen. Tio av dessa yttranden gällde restriktioner efter avslutad anställning (i flera av dessa yttranden omfattade de rekommendationer om karensperioder). Etikkommitténs yttranden offentliggörs på ECB:s webbplats sex månader efter utfärdandedatum.

11.3 Kommunikation och transparens om ECB:s penningpolitik

ECB:s penningpolitik har underlättats av de stabila inflationsförväntningarna i och med att inflationen sjönk ytterligare under 2024 och närmar sig tvåprocentsmålet under 2025. Forskning visar i allt högre grad att konsumenterna och företagen har minst lika stor betydelse som finansmarknaderna för den penningpolitiska transmissionen. För att kunna styra förväntningarna måste ECB kommunicera på ett tydligt, konsekvent och begripligt sätt.

Under 2024 blev det en markant omsvängning i styrräntecykeln. Vid den första räntesänkningen i juni 2024 gjordes en samordnad kommunikationsinsats för att förklara beslutet och utsikterna för ekonomin. Detta omfattade debattartiklar av ordföranden, vilka publicerades i flera mediekanaler runtom i Europa (samt även som ett inlägg i ECB:s blogg om skälen till räntesänkningen), samt TV- och radiointervjuer med direktionsledamöter. En förklaring om vad räntesänkningar innebär för människor i deras vardag tillhandahölls på samtliga EU-språk och publicerades via ECB:s kanaler i sociala medier.

Fler utåtriktade insatser

De stigande priserna hade blivit en väldigt viktig fråga för EU-invånarna under den senaste tidens kraftiga inflationsuppgång och väckt många frågor och farhågor. ECB fortsatte att förklara sina åtgärder för allmänheten. Forskning visar att de flesta européer fortfarande hör talas om ECB på TV och radio – samtidigt som en allt större andel även nås via nyheter på nätet. ECB:s beslutsfattare fokuserade därför på kanaler som TV, sociala medier och allmänna medier för att förklara ECB:s politik och hur den ger prisstabilitet, vilket gynnar alla.

Nya format undersöktes, t.ex. en TV-dokumentär ”bakom kulisserna” om hur besluten fattas, som ger personliga insikter om hur ECB fungerar. För att få direktkontakt med människor i de olika euroländerna kombinerade ECB:s beslutsfattare ofta officiella besök med möjligheter att träffa invånarna på t.ex. lokala lantbrukarmarknader eller skolor och universitet. Ordförande Christine Lagarde deltog också i ett välkänt underhållningsprogram, en extra satsning för att nå ut till människor som kanske inte hör talas om centralbankspolitik i vanliga fall. Här förklarade hon på ett enkelt och lättfattligt sätt vad ECB gör för att hålla priserna under kontroll, hur artificiell intelligens påverkar ekonomin och hur man ska hantera en större ekonomisk osäkerhet.

För att tydliggöra kopplingen mellan penningpolitik och realekonomi besökte ECB:s beslutsfattare företag i olika euroländer – t.ex. kvantdatorlaboratoriet Pasqal, i Frankrike, teknik- och tjänsteleverantören Bosch i Tyskland och Rotterdams hamn i Nederländerna. Dessa besök handlar inte bara om att diskutera hur ECB:s politik påverkar ekonomin och företagen, utan hjälper också beslutsfattarna att få en bättre bild av de ekonomiska utmaningar som företagen står inför – t.ex. hur regelverk och teknik påverkar produktiviteten, hur svårt det är att hitta välutbildad arbetskraft eller vilka krav som den gröna omställningen innebär.

ECB fortsatte att sträva efter att vara en god institution i staden Frankfurt am Main och ha direkta kontakter med lokalinvånarna. Under 2024 höll ECB än en gång öppet hus för besökare under den årliga festivalen ”Museinatten”. ECB deltog även i det lokala Europafest-firandet på Europadagen (9 maj), där man hade ett välbesökt stånd, och anordnade tillsammans med Frankfurts radiosymfoniker en mycket lyckad utomhuskonsert, Europa OpenAir, i närheten av ECB:s lokaler. Denna konsert lockade omkring 17 000 besökare.

Gör ECB mer tillgängligt

Under året tog ECB:s besökscentrum emot sammanlagt 21 325 besökare, varav 12 798 deltog i guidade visningar och 8 527 i föreläsningar. Allmänheten visar stort intresse för arkitekturen i ECB:s huvudbyggnad, så i juli 2024 började arkitekturvisningarna hållas igen. Antalet besökare var 1 040. Detta är endast en bråkdel av alla som är intresserade, men på grund av begränsad kapacitet har visningarna endast ett visst antal platser.

För att göra ECB och dess politik ännu mer lättillgänglig – även på nätet – gjorde ECB om webbplatsens struktur med fokus på användaren, så att det skulle bli lättare för användare att söka efter information. Dessutom upprättades en ny WhatsApp-kanal för att nå ut till nya målgrupper. På kanalen hittar man nyheter, olika quiz och annat interaktivt innehåll. I slutet av 2024 hade kanalen över 90 000 följare. ECB fortsatte också att använda teknik för att säkerställa att den publicerade informationen är lätt att förstå. Ett AI-baserat verktyg som förbättrar stilnivån håller därför på att utvecklas. Mer flerspråkigt innehåll tillhandahålls dessutom tack vare eTranslation, Europeiska kommissionens tjänst för maskinöversättning.

Särskilda dagar och årsdagar utgör en möjlighet att uppmärksamma allmänheten på ECB och dess verksamhet. På så sätt kan man förklara vad ECB gör och hur dess arbete påverkar människor. Under 2024 firades tioårsdagen av upprättandet av den europeiska banktillsynen. Med anledning av detta uppdaterades och förbättrades utställningarna om banktillsyn i ECB:s besökscentrum. Under det gångna året fyllde ECB:s podcast fem år, vilket uppmärksammades med ett särskilt poddavsnitt på temat #AskECB där frågor från invånarna besvarades. ECB:s LinkedIn-kanal kom dessutom upp i 500 000 följare.

ECB:s regler för allmänhetens tillgång har stor betydelse för ECB:s öppenhetspolitik. Dessa regler främjar öppenhet och stärker ECB:s demokratiska legitimitet genom att ge största möjliga tillgång till ECB:s handlingar och samtidigt säkerställa att ECB:s oberoende och effektiva funktionssätt skyddas.

Allmänhetens förfrågningar om tillgång till handlingar ökade något under 2024 (74 förfrågningar) jämfört med 2023 (73 förfrågningar). Förfrågningarna fortsätta att täcka ett brett spektrum av ämnen som rörde institutionella frågor, styrningsaspekter, centralbanksverksamhet och tillsynsfrågor. Liksom under 2023 gällde de flesta förfrågningarna handlingar som rörde institutionella frågor, t.ex. upphandling. Efter förfrågningarna gjordes dokumenten normalt tillgängliga för allmänheten via ECB:s offentliga register över handlingar, vilket ytterligare visar ECB:s åtagande för transparens. Översikten över ämnen som behandlats i de förfrågningar om tillgång till handlingar som ECB hade tagit emot uppdaterades också för 2024.

För att öka medvetenheten om den rättsliga ramen för tillgång till handlingar och främja en öppenhetskultur inom institutionen anordnade ECB särskilda initiativ för att nå ut till alla ECB-medarbetare på den internationella dagen för allas rätt till information, som utropats av Unesco.

Europeiska ombudsmannen kunde inte konstatera några administrativa missförhållanden vad gäller ECB:s hantering av allmänhetens förfrågningar om tillgång till handlingar.

11.4 Ger medarbetarna förutsättningar att prestera för Europa

Under 2024 fortsatte ECB att prioritera insatser för att främja en öppen arbetskultur och en dynamisk, inkluderande och stödjande arbetsplats där alla medarbetare får förutsättningar att prestera och utvecklas. ECB införde flera initiativ för välbefinnande och karriärutveckling samt mångfald och inkludering. ECB inledde också omställningen till dynamiska arbetsplatser, där våra kontorslokaler får en ny utformning som återspeglar den framväxande hybridmodellen med både distans- och kontorsarbete. Nya policyer, t.ex. helt betald särskild föräldraledighet och ökad ledighet för anhörigvårdare, visar på ECB:s engagemang för att främja en rättvis miljö. En karriärportal lanserades för att stödja medarbetarnas utveckling. Via denna portal erbjuds möjligheter till rörlighet (där personalen byter jobb internt) och mentorskap. Det är också ett tydligt fokus på mångfald och inkludering, med ambitiösa mål för könsfördelningen och initiativ för att beakta olika aspekter. Genom dessa insatser vill ECB främja en arbetsplats där alla anställda känner sig uppskattade och får utveckla sin fulla potential att bidra till Europas framtid.

Arbetskultur och arbetsförhållanden

ECB omvandlar nu sina arbetsplatser som ett led i anpassningen till en hybridmodell med distans- och kontorsarbete. Under 2024 vidtog ECB de första åtgärderna för att införa dynamiska arbetsplatser, med bland annat delade skrivbord. På så sätt kan ECB främja flexibilitet, inkludering och samarbete och samtidigt optimera hur kontorsytan används. Det är viktigt att involvera medarbetarna för att skapa en miljö som stöder en mångfald av människor och arbetssätt. Vissa team har redan utformat sina nya lokaler och kommer att flytta in i dem under 2025.

Från och med den 1 januari 2025 inför ECB en policy om särskild ledighet för föräldrar till barn som är födda eller adopterade från och med detta datum. Föräldrarna kommer att kunna ta ut ytterligare 40 dagars betald ledighet under de första tre åren efter födseln eller adoptionen. Som övergångsåtgärd beviljas 20 dagar för barn som är födda eller adopterade från och med augusti 2022. Den särskilda ledigheten för vård av anhörig har höjts till tio dagar per år. Dessa tillägg till de befintliga förmånerna visar på ECB:s engagemang för att främja en balans mellan arbete och fritid, jämställdhet och att vara en inkluderande arbetsplats.

ECB prioriterade fortsatt att lyssna till personalen för att bättre förstå deras behov. Baserat på feedbacken från enkäterna införde ECB olika initiativ för att förbättra välbefinnandet och stärka kulturen för att säga ifrån om problem. Fokusgrupper gjorde det t.ex. lättare att förstå vad som orsakade utmaningarna kopplade till välbefinnande och identifiera olika lösningar, kommunikationskampanjer ökade medvetenheten om flexibla arbetsmöjligheter och workshoppar gav medarbetare och chefer strategier för att hantera oönskat beteende i arbetsmiljön.

Det gjordes också en verksamhetsövergripande översyn av ramverket för att hantera misskötsamhet på arbetsplatsen. Tanken med detta är att tydliggöra och effektivisera processen och säkerställa bättre skydd och stöd.

Under 2024 slutfördes översynen av metoden för den allmänna lönejusteringen. Genom denna metod fastställs hur ECB-lönerna justeras varje år. Det nya tillvägagångssättet bygger på data som har publicerats av Eurostat, vilket garanterar transparens och objektivitet.

Talang- och karriärutveckling

Karriärutveckling är något som prioriteras på ECB och under 2024 lanserades ett viktigt initiativ, den nya karriärportalen. Den fungerar som en centralt nav där personal kan undersöka möjligheter i fråga om t.ex. rörlighet och mentorskap. Karriärportalen har också en ny funktion där medarbetare kan leta efter någon att byta jobb med inom organisationen. På så vis kan de göra horisontella förflyttningar, utöka sina kunskaper och förbättra sina yrkesnätverk. Under 2025 kommer nya funktioner att läggas till i karriärportalen. Man kan t.ex. få möjlighet att följa en kollegas arbete genom ”skuggning”. Under de första sex veckorna efter lanseringen användes karriärportalen av 1 207 medarbetare.

Vad gäller rörlighet erbjöds inom ramen för den sjätte upplagan av Schumanprogrammet, som inleddes 2024, utstationering till 39 olika projekt, vilket möjliggör personalutbyten mellan ECB, nationella behöriga myndigheter och nationella centralbanker. ECB:s personal fortsatte också att delta i utbyten med flera nationella behöriga myndigheter och EU-institutioner. Detta skedde inom ramen för ett särskilt utbytesprogram för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM). I slutet av 2024 pågick sju utbytesarrangemang med fyra nationella behöriga myndigheter (Banca d’Italia, De Nederlandsche Bank, Banco de España och ACPR) och tre organ (den gemensamma resolutionsnämnden, Europeiska investeringsbanken och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

Vår arbetsmiljö förändras och vi ställs allt snabbare inför nya utmaningar. Kompetensutveckling och nya färdigheter är avgörande både för personlig utveckling och för en framgångsrik organisation. Fokus för 2024 års utbildningsprogram var artificiell intelligens (AI), klimatrisker och ledarskap. När det gäller AI låg fokus på att öka medvetenheten och väcka ett intresse: de anställda uppmanades att utforska vad AI är och börja experimentera med teknik och verktyg. Ett utbildningsprogram om klimatrisker gjorde att anställda inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och SSM kunde förstå konsekvenserna för det finansiella systemet. Initiativen för ledarskapsutveckling omfattade en 360 graders feedbackövning för samtliga ledarskapsnivåer. För första gången ingick också ett särskilt utvecklingsprogram för grupparbetsledare.

Mångfald och inkludering

Att främja en kultur av mångfald, inkludering och samhörighet är en laginsats på ECB. Våra chefer som är mångfalds- och inkluderingssponsorer tillhandahåller ledarskapsstöd och ger tyngd åt frågan, medan mångfalds- och inkluderingsambassadörer arbetar för mångfald och inkludering inom de olika verksamhetsområdena. Utöver detta finns det sex nätverk för mångfald och inkludering som ger underrepresenterade grupper en starkare röst. Genom att integrera ett mångfalds- och inkluderingsperspektiv vid policyutformning och möjliggöra en öppen dialog på banken har rådgivaren för mångfald och inkludering och HR-teamet en överbryggande funktion för dessa insatser. För att ta vara på våra gemensamma erfarenheter och kunskaper i fråga om mångfald och inkludering träffas ett ECBS- och SSM-nätverk för mångfald och inkludering regelbundet. På så sätt kommer våra institutioner närmare varandra och kan ta del av varandras resultat i syfte att prestera ännu bättre för de medborgare som ECB arbetar för.

För att uppnå jämställdhet har ECB infört ambitiösa mål för könsfördelningen och åtföljande åtgärder. Under 2024 stod kvinnor för 33,3 procent av personalen på chefsnivå (lönegrupperna I–L) och 37,3 procent på högre chefsnivå (lönegrupperna K–L), vilket var 0,7 procentenheter under målen för chefsnivå och högre chefsnivå. Sett till chefernas sammansättning har betydande framsteg uppnåtts under de senaste tio åren. Det är dock fortfarande en utmaning att minska skillnaderna på expertnivå (F/G-G) samt för grupparbetsledare (lönegrupp H) (figur 11.1). Detta visar att frågan om att upprätthålla en balans mellan könen behöver fortsätta stå högt upp på vår strategiska agenda.

Under 2024 handlade insatserna inte bara om att stödja kvinnor utan även om att involvera män genom en särskild samtalsserie om könsnormer, maskulinitet och pappaledighet. För att främja och upprätthålla en miljö där alla olika bakgrunder, erfarenheter och förmågor värdesätts hölls även flera workshoppar med fokus på inkluderande beteende och ledarskap, inkludering av LGBT+, mångfald, etnicitet och ”allyship” (att stå upp för dem som behöver stöd).

ECB ägnade EU:s mångfaldsmånad 2024 åt etnicitetsfrågor. Under denna månad samarbetade man med externa experter och inledde pilotverksamhet med ett mentorsprogram och fokusgrupper för personal från etniska minoriteter. Insamlade insikter om styrkor och förbättringsområden utgjorde grunden för en pilotworkshop för chefer om inkludering och mångfald.

Figur 11.1

En överblick över våra medarbetare

11.5 Fortsatt arbete med miljö- och klimatrelaterade utmaningar

Den senaste tidens framsteg inom klimatekonomi och modellering visar att kostnaderna för oförminskade klimatförändringar är betydligt högre än man tidigare har antagit. Detta beror till viss del på att man inte har lyckats begränsa klimatförändringarna. Det skulle kosta avsevärt mindre att i god tid ställa om till en grönare ekonomi.^[94] De årliga globala koldioxidutsläppen ligger nu på en rekordhög nivå. Även om de nuvarande politiska åtagandena uppfylls, räknar forskarna med att den globala uppvärmningen kommer upp i 2,6–2,8 °C grader över förindustriella nivåer under det här århundradet. Detta är betydligt högre än de 1,5 °C som fastställdes i Parisavtalet.^[95] Riskerna ökar därför för att vi ska få en varmare planet och att omställningen kommer för sent. Miljöförstöringen och ekosystemförluster påverkar dessutom ekonomin och leder till finansiella risker. Klimat och natur hänger samman och för att verkligen fullgöra sitt uppdrag behöver ECB förstå hur de tillsammans påverkar ekonomin och den finansiella sektorn.

Under 2024 fortsatte ECB att arbeta med sin klimat- och naturplan för 2024–2025. Detta arbete samordnas av ECB:s centrum för klimatförändringar och genomförs i samarbete med interna intressenter samt relevanta kommittéer i Eurosystemet och klimatforum. Planen bygger vidare på tidigare framsteg och beskriver ECB:s vision för hur ECB inom sitt uppdrag ska hantera konsekvenserna av klimatförändringar och naturförluster. Utöver det fortsatta genomförandet av de åtgärder som man tidigare hade enats om^[96] identifieras tre fokusområden för det fortsatta arbetet: i) styra omställningen till en grön ekonomi, ii) förstå klimatförändringarnas förhöjda fysiska påverkan och iii) gå vidare med arbetet med naturrelaterade risker. Centrum för klimatförändringar har också utvecklat kapacitetsskapande initiativ och förstärkts synergierna inom Eurosystemet genom vanliga utbildningsprogram, gemensamma seminarier och projekt. ECB:s personal har också bidragit till kurser och workshops med andra centralbanker och andra intressenter utanför Eurosystemet. ECB har bidragit till att utveckla klimatagendan i internationella forum, däribland Central Banks and Supervisors Network for Greening the Financial System (NGFS), Financial Stability Board, Baselkommittén för banktillsyn, de europeiska tillsynsmyndigheterna och Europeiska systemrisknämnden, Bank for International Settlements (BIS), BIS-kommittén för betalningar och marknadsinfrastruktur, G7, G20, Internationella valutafonden och Världsbanken.

Inom ramen för genomförandet av penningpolitiken utökades den klimatrelaterade finansiella rapporteringen av Eurosystemets penningpolitiska innehav och ECB:s valutareserver, som publicerades i juni 2024, till att även omfatta andra tillgångsklasser än företagstillgångar. Rapporten täcker nu 99,7 procent av de totala tillgångar som innehas för penningpolitiska syften. Koldioxidutsläppen kopplade till företagstillgångar minskade – och Eurosystemet siktar här på en färdväg för minskade koldioxidutsläpp som är förenlig med målen i Parisavtalet och EU:s mål för klimatneutralitet. Eftersom återinvesteringarna i företagsobligationer upphörde den 31 december 2024, kommer denna minskning att baseras på löptidsprofilen för dessa tillgångar samt på företagens egna åtgärder. I maj 2024 enades ECB-rådet om att preliminära utsläppsmål skulle fastställas för innehav av företagstillgångar, för att i det här läget internt övervaka företagsportföljernas bana för minskade koldioxidutsläpp. Om avvikelser från den önskade banan konstateras, kommer ECB-rådet att inom ramen för sitt uppdrag bedöma behovet av korrigerande åtgärder från fall till fall. Eurosystemet fortsatte dessutom att ytterligare integrera klimatförändringsöverväganden i sin penningpolitiska verksamhet samt att förbättra sin riskbedömning och riskhantering. Till exempel tillämpar de nationella centralbankerna i Eurosystemet nu de gemensamma minimistandarderna för sina interna kreditbedömningssystem (ICAS), i enlighet med det åtagande som gjordes i juli 2022.^[97]

Vad gäller finansiell stabilitet och scenarioanalyser har ECB, Europeiska systemrisknämnden och de europeiska tillsynsmyndigheterna genomfört en engångsanalys av ett klimatscenario specifikt kopplat till 55 %-paketet som illustrerar att enbart förluster på grund av omställningsrisker sannolikt inte utgör något hot för EU:s övergripande finansiella stabilitet. När dessa risker kombineras med makroekonomiska chocker kan dock de finansiella institutens förluster öka. För detta krävs en samordnad politisk strategi. De nya långsiktiga klimatscenarier som har tagits fram av den ECB-ledda NGFS-arbetsströmmen omfattar en uppdaterad skadevärdering, vilket leder till en mer negativ bedömning av fysiska risker. Detta visar hur omställningen försvåras av att klimatpolitiken inte är tillräckligt ambitiös.

ECB:s banktillsyn har fortsatt att bedöma i vilken utsträckning bankerna är i linje med ECB:s tillsynsförväntningar i fråga om klimat- och miljörelaterade risker. Ramverken för klimat- och naturrelaterade risker är nu i stort sett på plats för de flesta banker. För ett mindre antal banker saknas dock ännu de grundläggande förutsättningarna för att hantera klimat- och naturrelaterade risker. Om banker inte har uppfyllt kraven fram till de fastställda tidsfristerna, kan de komma att behöva betala viten.

Vad gäller bidraget till klimatrelaterade data uppdaterades och förbättrades samtliga tre uppsättningar av ECB:s statistikindikatorer för klimatet (närmare bestämt för hållbar finansiering, fysiska risker och koldioxidutsläpp) under 2024 (se avsnitt 7.2).

De årliga klimatrelaterade finansiella rapporteringarna av ECB:s icke-penningpolitiska portföljer och ECB:s miljöredovisning ger en översikt över koldioxidavtrycket för ECB:s finansierade utsläpp och minskningsmål samt miljökonsekvenser och mål för ECB:s egen verksamhet. Data om ECB:s miljöprestanda för 2024 kommer att publiceras under 2025 tillsammans med ett nytt miljöledningsprogram för 2025–2027.

Arbetet med att minska eurosedlarnas ekologiska fotavtryck fortsatte under 2024. Bland annat har åtgärder vidtagits för att klara övergången till 100 procent ekologisk bomull i papperssubstratet fram till 2027. Det har även genomförts forskning om möjligheter att förlänga livslängden för sedlar i cirkulation samt om alternativa hållbara metoder för avfallshantering, såsom återvinning och återanvändning av avfallsmaterial. Framtidens eurosedlar kommer slutligen att utvecklas i linje med principer för ekodesign. Detta innebär att miljöaspekter beaktas under samtliga utvecklingssteg för sedlarna (se avsnitt 6.3). Tillsammans med ECBS undersökte ECB, i sin funktion som katalysator, olika sätt att minska betalningsprocessens miljöavtryck i fråga om elektroniska massbetalningar. Eurosystemet har utarbetat en inledande bästa miljöpraxis för elektroniska massbetalningar, med fokus enbart på digitala betalningar. Samma tillvägagångssätt tillämpas på projektet för en digital euro, där Eurosystemet fokuserar på att minimera miljöavtrycket längs hela värdekedjan. Detta inbegriper att använda befintliga standarder och optimera processer, tillämpa protokoll för att minimera energiförbrukningen och följa bästa praxis för miljöprestanda och datatransparens.

Utöver att genomföra tidigare överenskomna åtgärder ökade ECB sitt arbete inom tre områden (figur 11.2).

Figur 11.2

Fokusområden för ECB:s klimatrelaterade arbete 2024–2025

ECB har gjort framsteg när det gäller att förstå och hantera konsekvenserna av omställningen till en grönare ekonomi. ECB:s bankutlåningsenkät i juli 2024 visade att klimatrisker i allt högre grad beaktas i utlåningsvillkor och i efterfrågan på lån, framför allt för att finansiera investeringar i den gröna omställningen. En analys visade att det fortfarande behövs betydande gröna investeringar i Europa, trots framsteg. I en ECBS-rapport analyserades omställningens strukturella konsekvenser för produktiviteten, medan ECB:s ramverk för makroekonomisk modellering förstärktes genom analytiska bidrag, t.ex. en ruta i Economic Bulletin om klimatomställningen och dess makroekonomiska effekter. Ett inlägg i ECB:s blogg visade att energiintensiva företag har låga vinstmarginaler och tog upp vilka konsekvenser detta kan ha för den gröna omställningen. Vad gäller genomförandet av penningpolitiken bekräftade ECB-rådet i mars 2024 att om olika konfigurationer av det operativa styrsystemet främjar ett effektivt genomförande av den penningpolitiska inriktningen i lika hög grad, bör Eurosystemets framtida operativa styrsystem utformas så att det underlättar strävan i fråga om ECB:s sekundära mål – framför allt omställningen till en grön ekonomi – utan att detta påverkar ECB:s huvudmål att upprätthålla prisstabilitet.

Vad gäller ökad påverkan från klimatförändringarnas konsekvenser undersökte ECB hur den ska integreras i klimatscenarier och makroekonomiska prognoser. I bidragen behandlades bland annat temperaturchockernas effekter på inflationen i euroländerna och förstärkningen av fysiska risker till följd av kopplingar mellan leveranskedjorna. Vad gäller anpassning till klimatförändringarna publicerade ECB och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten en rapport om politiska åtgärder för att minska bristerna i klimatförsäkringsskyddet , där de gick in på utbuds- och efterfrågerelaterade orsaker till dessa brister i Europa och beskrev tänkbara åtgärder för ett europeiskt system för försäkringsskydd mot naturskydd.

Som ett steg i arbetet om naturrelaterade risker publicerade ECB en ruta om ”ekosystemtjänster” och en artikel om konsekvenserna av naturförstöring och förlust av biologisk mångfald i Economic Bulletin. Här konstaterades att förluster av ekosystem kan utgöra betydande utmaningar för ECBS fördragsbaserade mål om att upprätthålla prisstabilitet och dess uppgift att bidra till finansiell stabilitet. Tillsammans med Potsdam Institute for Climate Impact Research, NatureFinance och University of Minnesota genomförde ECB också forskning som visade på vikten av integrerade scenarier för natur och klimat för att få en mer rättvisande bild av riskerna för finansiell och ekonomisk stabilitet. ECB genomförde även forskning om vilka rättsliga konsekvenser som naturrelaterade risker kan få för centralbanker och tillsynsmyndigheter, som behandlades i ett tal av Frank Elderson om riskerna med naturförstöring.

12 Träffa våra medarbetare

Många av framgångarna 2024 kunde uppnås genom kollegialt samarbete inom ECB och Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Framför allt ECB-rådet och ECB:s allmänna råd har en rad olika expertkommittéer till stöd för sina beslutsprocesser. Dessa kommittéer har experter från ECB och ECBS och bistår med rådgivning inom respektive kompetensområde. I det här kapitlet förklarar några av våra medarbetare vilken funktion de har i kommittén där de deltar. De ger också en personlig bild av hur det är att arbeta i kommittén och på ECB i största allmänhet.

Oscar Arce

Jag har privilegiet att vara ordförande för penningpolitiska kommittén, ett viktigt forum med experter från hela Eurosystemet och ECBS, som bistår ECB-rådet och ECB:s allmänna råd. Vårt arbete handlar om att analysera den ekonomiska utvecklingen och förbereda policydiskussioner som bidrar till att vägleda besluten om räntor och andra penningpolitiska åtgärder. Enkelt uttryckt kan man säga att vi hjälper till att säkerställa att vår politik håller inflationen stabil och stöder euroområdets ekonomi.

Innan jag kom till ECB var jag generaldirektör för ekonomi, statistik och forskning på Banco de España, där jag arbetade med ekonomisk analys och prognosverksamhet. Jag har också varit verksam vid den spanska värdepappersmarknadskommissionen och den spanska premiärministerns ekonomiska kontor. Jag har en doktorsexamen i ekonomi från London School of Economics and Political Science och har i min forskning fokuserat på penningpolitik, finansiell stabilitet och makroekonomisk politik.

Att leda ECB:s generaldirektorat för ekonomi är både en ära och en stor yrkesmässig utmaning. ECB har varit en hörnsten för stabilitet och välstånd i Europeiska ekonomiska och monetära unionen ända sedan starten. Vi kommer att ha en mycket betydelsefull roll under de kommande åren, i nära samarbete med övriga Eurosystemet. Vad jag uppskattar mest med mitt arbete är det ständiga idéutbytet med skickliga kolleger runtom i Europa.

Utanför jobbet tycker jag om att åka till Madrid och hälsa på min familj och utforska landsvägarna på min motorcykel.

Cornelia Holthausen

Jag är ordförande för kommittén för finansiell stabilitet, ett forum där vi diskuterar frågor som rör identifiering och bedömning av risker för den finansiella stabiliteten och lämplig makrotillsynsinriktning.

Efter min doktorsexamen ville jag väldigt gärna arbeta för Europa och 1999 fick jag jobb som ekonom på ECB:s generaldirektorat för forskning, med inriktning på penningmarknader och betalningssystem. Jag blev snabbt intresserad av det konkreta policyarbetet, så några år senare kändes det roligt att få börja arbeta på generaldirektoratet för marknadsoperationer som likviditetsförvaltare. Det var verkligen en upplevelse att vara där under finanskrisen. Det krävdes analys och snabba beslut och jag kände att alla teammedlemmarnas arbete verkligen gjorde skillnad.

Senare valde jag chefsbanan inom områdena finansiell forskning, marknadsoperationer, ekonomi och slutligen finansiell stabilitet. Det har varit en otrolig upplevelse att vara på olika ställen på ECB och arbeta med så många olika frågor och team genom åren. Överallt på institutionen har jag mött ett väldigt starkt engagemang för att leverera resultat av hög kvalitet.

På generaldirektoratet för makrotillsyn och finansiell stabilitet är vårt fokus att tillhandahålla omfattande analys och politisk rådgivning i fråga om makrotillsyn, finansiell stabilitet och finansiell reglering. Vårt team arbetar engagerat för att identifiera och övervaka systemrisker inom den finansiella sektorn i hela euroområdet. Vi har ett nära samarbete med de nationella centralbankerna, den gemensamma tillsynsmekanismen, Europeiska systemrisknämnden och andra verksamhetsområden inom ECB. Vårt arbete är en utmaning, men det är också givande att arbeta tillsammans för ett gemensamt syfte.

Jag är glad och stolt över att jag har kunnat arbeta så länge på en institution som är så viktig för Europa och som har visat sig stå stark även i svåra tider. Och jag vet att Europa kommer att stå starkt även under kommande decennier.

Vitaliana Rondonotti

Jag har varit föredragande i statistikkommittén sedan 2017. Jag samordnar ECBS övergripande statistikfrågor, övervakar genomförandet av arbetsprogrammet för statistik åt ECBS och den gemensamma tillsynsmekanismen samt bistår ordföranden med den strategiska styrningen. Att vara föredragande har varit både utmanande och berikande. Jag har arbetat direkt under fyra generaldirektörer på generaldirektoratet för statistik och har sett vilka stora förändringar statistikfunktionen har genomgått på grund av ständigt ökande databehov, nya metoder, den snabba teknikutvecklingen och behovet att samarbeta effektivt med allt fler intressenter, både fysiskt och virtuellt.

Eftersom jag har bott och studerat i olika länder har jag lärt mig att uppskatta miljöer med många olika nationaliteter och kulturer och tycker att internationellt samarbete är otroligt viktigt. När jag fick höra talas om projektet med en gemensam europeisk valuta ville jag väldigt gärna börja på en internationell institution som ECB och få arbeta för Europa.

Efter mina studier i metodologisk statistik började jag år 2000 ECB:s generaldirektorat för statistik som expert på säsongrensning. I början var jag med och tog fram penningmängdsstatistik, men jag blev snart väldigt intresserad av att bidra till de nya statistikinitiativen, t.ex. att undersöka användningen av centrala kreditregister och andra nya datakällor för statistikändamål samt upprättandet av databasen med statistik över värdepappersinnehav, ett av de första ECBS-projekten för detaljerad statistikinformation.

Jag är stolt över att arbeta för statistikkommittén, att bidra till att det produceras högkvalitativ europeisk statistik som är avgörande för ECB:s beslutsfattande och att göra min insats för ett bättre och starkare Europa.

Sylvia Hildebrandt

Jag arbetar som senior kontorssamordnare på direktoratet för sedlar. Sedan jag kom till ECB 2017 har jag varit ansvarig för sedelkommitténs administrativa och logistiska arrangemang. Denna kommitté har till uppgift att säkerställa att kontanter i euro är fortsatt allmänt och lätt tillgängliga och accepterade både som betalningsmedel och som värdebevarare, och samtidigt innovativa, säkra och miljövänliga.

Min uppgift handlar om att underlätta smidiga kontakter mellan ordföranden, sekreteraren och kommittéledamöterna och jag uppskattar verkligen samarbetsklimatet och teamandan mellan de olika nationaliteterna.

Innan jag kom till ECB arbetade jag med talanghantering inom den privata sektorn och därefter som teamassistent. Jag har alltid älskat att arbeta med människor och organisera olika evenemang, så det kändes otroligt kul att få använda dessa erfarenheter och färdigheter i mitt jobb på ECB. Jag trivs verkligen att arbeta i ECB:s mångskiftande och internationella miljö och eftersom jag har läst engelska på universitetsnivå tycker jag att det är jätteroligt att få använda mina språkkunskaper varje dag. Jag känner ett djupt engagemang för att stödja ett starkt Europa och jag känner mig stolt över att bidra till detta mål genom mitt arbete med sedelkommittén.

När jag inte jobbar gillar jag att vara ute i naturen, antingen med min hund eller på min mountainbike. Min partner och jag älskar att cykla genom det vackra landskapet i Odenwald där vi bor.

Det ska bli spännande att fortsätta bidra till ECB:s uppdrag och jag ser fram emot kommande möjligheter.

Christian Barontini

Jag arbetar som sekreterare åt en grupp som samlar sekreterarna för samtliga ECBS-kommittéer. I arbetet ingår att tillhandahålla tekniskt, logistiskt och strategiskt stöd. Vi har en rådgivande funktion när det gäller kommittéregler, säkerställer att det som normalt ska lämnas in håller en enhetlig linje vad gäller tid och innehåll och övervakar hur kommittéerna svarar på förfrågningar från beslutande organ.

Min första erfarenhet av kommittéerna fick jag i början av min centralbankskarriär när euron infördes 1999. Jag deltog i en arbetsgrupp till penningpolitiska kommittén som representant för Banque de France. Detta bidrog till att ge mig en fördjupad bild av hur de europeiska projekten fungerade och hur viktigt det var att involvera nationella perspektiv för att hitta en gemensam bas.

När jag kom till ECB 2007 arbetade jag som ekonom på generaldirektoratet för internationella och europeiska relationer. Där fick jag vara med och utarbeta ECB:s policyställningstaganden för EU:s institutionella möten och forum i Bryssel. Senare kom jag till generaldirektoratet för sekretariat, där jag nu jobbar med att samordna mötena i ECB:s beslutande organ. Under den här perioden har jag också varit aktiv ledamot i kommunikationskommittén som har en rådgivande funktion för de beslutsfattande organen om alla tänkbara frågor som rör intern och extern kommunikation, t.ex. anpassningsstrategier för den ökande användningen av digitala verktyg eller kommunikationsaspekter i fråga om större projekt som översynen av den penningpolitiska strategin 2021.

Euron är en unik valuta som skapades för att främja tillväxt, stabilitet och ekonomisk integration i Europa. Även om min egen insats inte är så stor är jag otroligt stolt över att ha fått bidra till ett så viktigt uppdrag.

Årsbokslut

Eurosystemets konsoliderade balansräkning per den 31 december 2024